Sök:

Sökresultat:

111 Uppsatser om I Ur och Skur förskola - Sida 3 av 8

Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar?

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar? Författare: Martina Blom och Martina Olsson Studien belyser problemen kring den fria uteleken pÄ förskolan. Den fria utelekens syfte och innehÄll kan variera stort beroende pÄ vilken förskola som betraktas. antagande som görs i denna studie Àr att personalen pÄ förskolorna har olika utevistelsens betydelse och att gÄrdarnas miljö ser annorlunda ut. Syftet med studien var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader/likheter barns fria utelek pÄ en traditionell förskola och pÄ en I Ur och Skur förskola. undersöktes vilka lekar barnen pÄ de tvÄ förskolorna lekte och var inspirationen lekarna kom ifrÄn. Studien tar Àven upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroende pÄ om barnen har tillgÄng till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilka leksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den fria Àr nÄgot annat som studeras i undersökningen. De som deltagit i undersökningen var fyra förskollÀrare, tvÄ frÄn respektive samt sammanlagt 31 barn.

Uppdrag: Dans : En kvalitativ intervjustudie om förskollÀrares syn pÄ dans i förskola och förskoleklass.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Barns samspel i lek ur ett genusperspektiv

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Är regn och rusk den bĂ€sta pedagogiken? : En studie av den pedagogiska verksamheten i en I Ur och Skur

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos pÄ förskolegÄrden och innehÄller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegÄrd, dÀr bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste lÀnken visar resultatet pÄ att pedagogerna inte delar samma syn pÄ barn nÀr det kommer till barnens lÀrande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig Àr Torr, mÀtt och trygg, dÀr det framgÄr ett mönster som visar pÄ att dessa faktorer Àr viktiga för pedagogerna nÀr det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken SvÄrt och fÄnga, lÀtt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lÀrande, rörelse och samspel.

Fr?n f?rskola till f?rskoleklass - barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. En fenomenografisk studie

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

LegolÄdan som social arena : Leksakens roll i fo?rskolebarns sociala samspel

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Kan friluftsliv i tidig Älder leda till ett bibehÄllet intresse som vuxen? : en studie av tidigare elever vid en I Ur och Skur förskola pÄ Lidingö

AimThe aim with the work is to investigate if outdoor life at an early age will contribute to a maintained interest as a grown-up, and what other reasons play a part in maintained/lost interest. Questions:? Are the people active within outdoor life/physical activity today?? How much time do the people devote to outdoor life/physical activity?? What factors during the growth, from preschool to grown-up, contribute to a maintained or lost interest in outdoor life?MethodSince we wanted to bring forth all eventual factors that may have effected the people in their physical activity today we chose to do a qualitative study using deep interviews. The investigated group consists of six former students, four girls and two boys, from the I Ur och Skur preschool Mulleborg. Today the respondents are between 20 and 24 years old.ResultsThe investigation shows that all respondents are active with some kind of outdoor life or physical activity today, but there is a difference in how much.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

SprÄkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik

Detta examensarbete Àr skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln pÄ arbetet Àr ?SprÄkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur verksamheten pÄ en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns sprÄkutveckling. VÄr huvudfrÄga utgick frÄn arbetets syfte och vi stÀllde sedan ett antal underfrÄgor.

Digitala verktyg ?r mer ?n bara en sk?rm

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

?Vi har inte tid att v?ttorka golvet varje dag?

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Utomhuspedagogik i förskolan ur ett hÀlsoperspektiv

Utomhuspedagogik i förskolan ur ett hÀlsoperspektiv. En jÀmförande studie mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola..

Det mesta som kan göras inomhus kan Àven göras utomhus : En studie av pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

FörskollÀrarens roll vid utevistelse

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ reda pÄ förskollÀrarens roll vid utevistelse. Har de nÄgonplanerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har manutevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr fyra förskollÀrare har intervjuats ochobservationer pÄ tvÄ förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollÀrare ska varamedforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men iolika utstrÀckning.

?Om man s?ger massa saker n?r fr?knarna pratar och det ska vara tyst s? blir fr?knarna arga...?

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->