I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar pÄ vad deliberativa samtal kan innebÀra och hur/om de anvÀnds i praktiken. Ett intresse för frÄgor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras frÄn demokratifrÄgor. FrÄgor om makt och meningsskapande berörs ocksÄ. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har ocksÄ stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas Àr utgivna i Sverige och avgrÀnsade pÄ sÄ sÀtt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det Àr i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. FrÄgestÀllningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen pÄ kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? NÀmns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsomrÄde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur lÄngt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvÀrdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgÄr huvudsakligen frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med betydelsen att mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, sprÄket, utgör grund för att tÀnka kring och förklara det sammanhang dÀr de verkar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ textanalys utifrÄn hermeneutisk tolkningsansats.

Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingÄ avtal med en gasleverantör pÄ marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall dÄ gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestÀmmelsen har dock gasleverantörerna pÄ marknaden ingen skyldighet att ingÄ avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrÀtten Àr en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebÀr en rÀtt för individer att pÄ egen hand avgöra huruvida avtal ska ingÄs, med vem avtal ska ingÄs och pÄ vilka villkor.

Bakgrund: Den heliga fastemÄnaden Ramadan innebÀr stora omstÀllningar i cirka en och en halv miljard muslimers liv. Detta har, med bakgrund i den effektiva marknadshypotesen, föranlett flera olika undersökningar av eventuellt Äterkommande prisavvikelser i samband med Ramadan, en sÄ kallad Ramadaneffekt. Tidigare studier visar dock pÄ nÄgot motstridiga resultat vilket gör att vidare forskning inom omrÄdet Àr motiverad. De till viss del förÀndrade livsvillkor som Ramadan innebÀr har i tidigare studier anvÀnts som förklaringsvariabler, nÄgot som dock kan ifrÄgasÀttas och undersökas vidare med utgÄngspunkt i Behavioral finance.Syfte: Denna studie Àmnar undersöka om det existerar nÄgon Ramadaneffekt pÄ 17 olika muslimska aktiemarknader samt att kritiskt granska tidigare studier inom omrÄdet och förklaringsvÀrdet i fastans fysiska och psykiska pÄverkan vid en eventuell Ramadaneffekt.Genomförande: Studien Àr av bÄde kvalitativ och kvantitativ karaktÀr med huvudsaklig tyngdpunkt i statistiska analyser av studiens datamaterial. Regressionsanalys med dummyvariabler utgör den statistiska metoden och resultatet analyseras genom att applicera Behavioral finance till dokumentstudien för att försöka förklara de statistiska resultaten.Slutsats: Studien finner att endast den pakistanska aktiemarknaden uppvisar en signifikant prisavvikelse under Ramadan.

Grundtanken i deliberativ demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jÀmlika medborgare. MÄlet med denna deliberation Àr att nÄ en rationell konsensus, och krÀver att deltagarna sÀtter sina personliga intressen, vÀrderingar och perspektiv Ät sidan, samt fokuserar pÄ det allmÀnna bÀsta. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik gÄr huvudsakligen ut pÄ att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhÀllets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation fÄr bedrivas, och dÀrmed riskerar att marginalisera vissa mÀnniskor. Jag diskuterar ocksÄ hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste Ären, vilket naturligtvis pÄverkar efternamnens sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga godkÀnda nybildade efternamn i Sverige Är 2001 och undersöka vilka efternamn som vÀljs. Materialet bestÄr huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter frÄn Tidning för kungörelser om efternamn och avgrÀnsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utlÀndskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna Àr sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utlÀndskt klingande namn vanligast.

Introduktion: Under 2011 till Äret dÀrpÄ var tvÄ politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och HÄkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffÀren. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jÀmförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick?Problem: Vad Àr det som skiljer Bildt frÄn Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tuslÀran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt?Teori: Med statuslÀran (stasis theory) kan en sakfrÄga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (?stÀllning?): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det Àgt rum (fakta), om det var mord eller sjÀlvförsvar (definition), om det var rÀtt (kvalitet) samt om frÄgan ska avgöras i annat forum (procedur).

HÀlsofrÀmjande arbete syftar till en hÀlsosammare livsstil för individen. En förutsÀttning för att uppnÄ det Àr att individen Àr motiverad. Motivation definieras som ?de faktorer hos individen som vÀcker, formar, och riktar beteendet mot olika mÄl?. VÄren 2012 utfördes ett projekt vid namn ?Aktiva studenter 2012? som syftade till att fÄ inaktiva studenter vid LuleÄ tekniska universitet mer aktiva och hÀlsosamma.

I Sverige har det under de senaste Ärtiondena skett en samhÀllsutveckling som delvis har bidragit till att mÄnga mÀnniskor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i sÀrskilt stor utstrÀckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anstÀllda som istÀllet sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anstÀllda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur anstÀllda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka Äsikter arbetsgivaren har kring detta omrÄde samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen pÄ desamma kan komma att pÄverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skÄnska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att fÄ tvÄ olika perspektiv pÄ det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanstÀllt och analyserat med hjÀlp av mitt teorikapitel, som bland annat innehÄller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslÄngt lÀrande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det rÄder brist pÄ frÀmst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anstÀlldas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anstÀllda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har rÄd att anstÀlla mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Trots forskning kring hur ett cancerbesked bör lÀmnas förekommer det idag oetiska tillvÀgagÄngssÀtt. Det existerar fÄ studier om cancerpatienters upplevelser av cancerbeskedet, vilket behöver undersökas dÄ cancerbeskedet kan innebÀra att cancerpatientens mentala hÀlsa och framtidssyn drastiskt försÀmras. Studiens syfte var att undersöka cancerpatienters upplevelser av cancerbeskedet i samband med att beskedet gavs. Deltagarna handplockades och bestod av tio kvinnor respektive sju mÀn som var geografiskt utspridda i Sverige med diverse cancerdiagnoser. Deltagarna skulle mottagit sitt cancerbesked 10 mÄnader till 15 Är före deltagandet.

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgÄng i vÀrlden idag Àr amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingslÀnder med otillrÀckliga sanitÀra faciliteter och dÄliga hygienkunskaper. PÄ senare tid har den Àven spridit sig till lÀnder i vÀst. Man kan urskilja tvÄ typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sÄdan.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur arbetsplatser kan pÄverka personalens frisknÀrvaro genom mÀtning och uppföljning av denna samt av hÀlsofrÀmjande insatser.Vilka effekter kan mÀtningar av nÀrvaro, resultaten av mÀtningarna samt interventioner/insatser ge?Vilka tÀnkbara faktorer kan pÄverka frisktalen vid en arbetsplats?Hur kan man förstÄ kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet?  MetodEn kvalitativ ansats valdes med tanke pÄ uppsatsens undersökande innehÄll och karaktÀr. Studien bygger pÄ en litteraturgenomgÄng inom för uppsatsen relevanta omrÄden och en undersökning av ett industriföretag.ResultatAktuell litteratur och forskning visar pÄ det positiva sambandet mellan medveten mÀtning, analys och uppföljning, hÀlsofrÀmjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt pÄ detta sÀtt och har ökat frisknÀrvaron vilket har resulterat i stora besparingar och vÀlmÄende och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hÀlsofrÄgor inom samtliga delar av organisationens arbete samt mÀnniskosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hÀlsofrÀmjande arbetsplats - ett företag i tiden.SlutsatsResultatet av den hÀr studien pekar pÄ att mÀtningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal.

Denna studie Àr en fallstudie av företaget SICK IVP AB som utvecklar kameror förindustriell avsyning. De var intresserade av att undersöka hur deras anvÀndareuppfattade en av deras produkter. Studien syftar att undersöka hursensemaking1 kan anvÀndas för att förstÄ prototyper i designprocessen ividareutveckling av en produkt.En kvalitativ anvÀndarstudie genomfördes och lÄg till grund för ett antalprototyper som skapades och som sedan blev huvudfokus i studien.Prototyperna var huvudsakligen pappersprototyper, byggda med en viss grovhetför att skapa en bÀttre grund för diskussioner och idégenerering. Resultatet visarpÄ vikten av externa representationer för att uppnÄ sensemaking idesignprocessen, i det hÀr fallet det underliggande designproblemet.Sensemakingen i designprocessen ökade nÀr personer frÄn olika disciplinerjobbade tillsammans med olika externa representationer sÄ som prototyper somutgÄngspunkt. Prototypernas utseende visade sig inte alltid bli huvudfokus fördiskussionerna utan de fungera istÀllet som en katalysator för samtalen somberörde större delar av designen.