I den allt mer globaliserade vÀrlden, fÄr fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering pÄverkar ledarens sÀtt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i vÀrlden. Möjligheterna till att trÀffas fysiskt blir begrÀnsade, och mer av ledarskapet mÄste ske pÄ distans. De fysiska mötena Àr viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och dÄ mÄste ledaren hitta alternativa sÀtt att motivera. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur en ledare pÄ distans kan skapa motivation.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsstÀllelse pÄverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda pÄ hur introvert-extrovert personlighet pÄverkar dessa samband. Studien utgÄr frÄn Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse. En enkÀtstudie genomfördes pÄ en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanstÀllda. Resultatet visade att bÄde en hög nÀrvaro av motivationsfaktorer och en hög nÀrvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsstÀllelse. Detta resultat ger stöd Ät Herzbergs teori.

Dagens samhÀlle Àr i stort förÀndrat och den mÀngd information som samhÀllet utgörs av stÀller stora krav av kunnighet pÄ lÀs- och skrivförmÄga. LÀs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhÀllet ska en individ ha förmÄga att anvÀnda sprÄk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mÄl som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsÀttningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela Àn svÄrare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka utmaningar nÄgra lÀrare i Ärskurs tre uppfattar att elever kan stÀllas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftsprÄk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger pÄ den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lÀrarnas uppfattningar att undervisningen kan innehÄlla mÄnga bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan ocksÄ vara en utmaning. En viktig och betydande förutsÀttning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter Àr den runtomliggande miljön.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Syftet med den hÀr processorienterade studien var att undersöka hur texttypen pÄverkar översÀttningsprocessen, och nÀrmare bestÀmt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick dÀrför översÀtta tvÄ olika kÀlltexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjÀlp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de bÄda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar sÄledes inte ha haft nÄgon mÀrkbar pÄverkan pÄ översÀttningsprocessen i det aktuella fallet.

Denna rapport Àr ett examensarbete inom maskinteknik pÄ c-nivÄ (15hp). DÄ författaren ansÄg att dagens hammockar inte utvecklats speciellt mycket sedan de blev populÀra i Sverige pÄ 60-talet, valde han att Àgna detta arbete Ät att försöka ta fram en mer modern sÄdan. Projektet har huvudsakligen handlat om produktutveckling och design dÀr mycket tid spenderats pÄ att lösa alla de olika problem som de satta kraven pÄ nya funktioner bidragit till. Arbetet startade med en omfattande förstudie. DÀrefter vidareutvecklades de olika idéer som framkom under förstudien ytterligare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur elevernas erfarenheter av populÀrkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av frÄn lÀraren. Materialet Àr insamlat frÀmst genom observationer av en klass i skolÄr fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att lÀraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populÀrkulturella erfarenhet tog sig en mÀngd olika uttryck. Dessa yttryck anvÀndes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvÀrldsorientering att göra. LÀrarens attityd visade sig till stor del stÀmma överens med skolans traditionella kultursyn, dÀr man anser sig företrÀda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och dÀr populÀrkultur rankas lÄgt. De övergripande slutsatserna av undersökningen Àr att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Arbetet beskriver mediepedagogik pÄ djupet, vad den bestÄr av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlÀrningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in pÄ Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lÀrare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lÀrande i centrum. Eleverna arbetar mestadels bÄde Àmnes- och Äldersintegrerat i grupper. De fÄr ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lÀrarna agerar likt bistÄende handledare och ger dem hjÀlp och vÀgledning om det behövs.

 FrÄgeformulering: Vilka utmaningar och vinster kan intern kommunikation generera för företag inom service- och tjÀnstesektorn?Syfte: Huvudsyftet med vÄr uppsats Àr att studera och utveckla en förstÄelse för hur den interna kommunikationen anvÀnds i praktiken hos företag inom service- och tjÀnstesektorn.VÄrt delsyfte Àr att upptÀcka aspekter som Àr viktiga att ta i beaktning vid implementering och anvÀndandet av intern kommunikation.Metodansats: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomfört intervjuer med respondenter som representerat fem olika företag verksamma inom service- och tjÀnstesektorn.Slutsatser: Resultatet i denna studie har visat pÄ en medvetenhet bland Respondenterna om den interna kommunikationens effekter. En av de frÀmsta utmaningar som visat sig bland samtliga Respondenter Àr att lyckas nÄ ut till alla mottagare inom organisationen. Vi har kommit fram till att riktade meddelanden nÄr mottagaren pÄ bÀsta sÀtt men att det upplevs svÄrt att utforma och rikta informationen. Lyckas ledningen med de utmaningar den interna kommunikationen medför kan det genera flera vinster.

1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur kvinnor i medelÄldern pÄverkas av kvinnoideal och hur detta pÄverkar deras sÀtt att se pÄ sin egen identitet. FrÄgor kring sambandet att konsumerar varor till sig sjÀlv för att uppnÄ ett visst ideal. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr empirin Àr insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig pÄ hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens pÄverkan. Teorier jag anvÀnt mig av Àr Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhÀllet, Anthony Giddens teori om modernitet och sjÀlvidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

Studien undersöker kÀnslomÀssiga reaktioner vid kooperativt spelande, vilka som Àr gemensamma för bÄda spelarna och hur de pÄverkas av hur svÄrt spelet Àr. Arbetet utgick frÄn studier av spelares emotionella reaktioner pÄ spel och teorierna om Flow. Spelet Sanctum anvÀndes i en serie tester dÀr mÀtningar utfördes pÄ tvÄ spelare med hjÀlp av rapportformulÀr, pulsmÀtare och hjÀrna-till-datorgrÀnssnittet Emotiv EPOC. Studien fann att spelarna ibland upplevde samma kÀnslor nÀr de spelade tillsammans och att den ökade svÄrighetsgradens huvudsakliga effekt var att förÀndringarna i kÀnslorna blev skarpare och större. Det tycktes huvudsakligen vara motgÄngar som splittrade spelarnas upplevelser.

Titel: Kalkylering i tvÄ mindre bokbinderierBakgrund: För att fÄ en effektiv ekonomistyrning av ett företag krÀvs relevant information om de alternativ som finns och vad de har för konsekvenser. Men hur gör man för att fÄ informationen nÀr resurserna Àr begrÀnsade?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr: att beskriva hur produktkalkylering görs i tvÄ moderna bokbinderier  beskriva och analysera anvÀndningen av kalkylinformationenAvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till att undersöka tvÄ företag med ca 20 anstÀllda och en diversifierad produktion.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har huvudsakligen insamlats genom intervjuer och observationer.Slutsatser: De tvÄ företagen gÄr olika tillvÀga vid upprÀttandet av sina förkalkyler men anvÀnder informationen pÄ liknande sÀtt till planering, prissÀttning och uppföljning.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att göra en liknande undersökning pÄ de större företagen inom bokbinderibranschen för att titta pÄ om större resurser lÀggs pÄ kalkyleringen med mer ÀndamÄlsenlig information att anvÀnda sig av som resultat..

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare mÄlgruppen 60+ samtidigt som man behÄller och tillfredstÀller yngre mÄlgrupper. Vi valde att anvÀnda oss av tvÄ olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer i kommunikativt ledande befattningar pÄ reklambyrÄer fÄ reda pÄ deras uppfattningar angÄende kommunikation mot mÄlgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med tvÄ olika fokusgrupper, uppdelade i Älderssegmenten, 20-35Är och 36-50Är. Detta för att undersöka hur byrÄernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot Àldre.