Deliberativa samtal ? vad kan de innebära och hur kan de användas?
I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat. Analysen görs huvudsakligen utifrån de tre kategorierna förpackningsformat, genre och diskurs samt utifrån vilket av Habermas giltighetsanspråk som kan tänkas gälla. Den textanalys som görs här visar vilka kännetecken det deliberativa samtalet kan ha enligt studerade texter, vad deliberativa samtal kan innebära, samt pekar på att deliberativa samtal inte används i någon större utsträckning.