Bakgrund: Hot och va?ld riktat mot va?rdpersonal a?r idag ett va?xande problem o?ver hela va?rlden. Va?rdpersonal tillho?r en av de yrkeskategorier da?r det fo?religger en o?kad risk att bli utsatt fo?r hot och va?ld fra?n patienter. Va?rdpersonal a?r de som sta?r fo?r omva?rdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta fo?r hot och va?ld kan det uppsta? konsekvenser fo?r ba?de va?rdpersonal och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och va?ld hos va?rdpersonal inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammansta?llts och analyserats med kvalitativ inneha?llsanalys med induktiv ansats.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och skolans lokala förutsÀttningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet anvÀnder vi följande frÄgestÀllningar:? Vad har gymnasieelever för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad har skolan för lokala förutsÀttningar för att bedriva idrottsundervisning?? PÄverkar de lokala förutsÀttningarna elevernas instÀllning?MetodVi har anvÀnt oss av tvÄ metoder, enkÀter och halvstrukturerade intervjuer. EnkÀterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever pÄ en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lÀrare verksamma vid dessa tvÄ skolor.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som Àr outforskad och som fÄngat vÄrt intressetill denna studie. Studien ger Àven kunskaper till all personal inom skolan som pÄ nÄgot sÀttbemöter eleverna. Vi har valt att utgÄ ifrÄn elevernas perspektiv dÀr elever frÄn Ärskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrÄn ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom omrÄdet har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket Àr nÄgot som stÀndigt förekommer pÄden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har anvÀnt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, nÀr ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnÀrvaro/frÄnvaro.Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer utifrÄn en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan Àr till för den enskildes eller samhÀllets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer pÄ deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik dÀr samtalsomrÄdena berörde rektorernas mÀnnisko ? och kunskapssyn. Som teorianknytning anvÀndes kritisk teori med utgÄng frÄn Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Detta arbetes syfte har varit att beskriva och utvÀrdera"Schyst sprÄk-Inget brÄk"projektet som genomfördes pÄ Solhagaskolan i Ryd, Linköping under lÀsÄret 1998-99. Det startades p.g.a. att elevernas sprÄk och beteende inte gick att tolerera lÀngre och för att förbÀttra stÀmningen pÄ skolan. Man hade en arbetsgrupp bestÄende av tre ur personalen som ocksÄ var de ansvariga. Dessa tre tog kontakt med olika institutioner i nÀrsamhÀllet, som bildade en samverkansgrupp, för att alla som trÀffar barnen skulle vara enade mot samma mÄl.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gĂ€llt om Ă€ktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att Ă€ktenskapsbegreppet har en absolut bestĂ€md innebörd och att Ă€ktenskapsbegreppet dĂ€rför Ă€r nĂ„gonting givet som mĂ€nniskan kan upptĂ€cka. I uppsatsen problematiseras idĂ©n om existensen av ett absolut bestĂ€mt Ă€ktenskapsbegrepp utifrĂ„n tvĂ„ inte helt Ă„tskilda perspektiv, nĂ€mligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att Ă€ktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

VÄrt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet Àr uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter nÄgon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, dÄ de Àr pilotskola för denna metod. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. VÄr huvudfrÄga Àr: PÄ vilka sÀtt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har Àven tre stycken underfrÄgor som Àr: Var har pedagogerna hÀmtat inspiration frÄn? MÀrker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke pÄ skolornas olika förutsÀttningar, se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och metoder? Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.