Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Snart femton år efter det tyska återförenandet befinner sig landet i något av ekonomisk stagnation. I denna uppsats undersöks om Solows neoklassiska modell kan bidra till att kartlägga orsakerna till detta. För att kunna tydliggöra skillnaderna mellan landsdelarna undersöks f d Öst- och Västtyskland var för sig och med hjälp av simuleringar försöker jag se på hur utvecklingen för framtiden kan te sig. En tydlig orsak till landets ekonomiska problem verkar vara det låga bidraget till tillväxten från arbetskraften. Enligt mina simuleringar verkar något överraskande det forna Östtyskland produktivitetsmässigt vara på väg ikapp det forna Västtyskland i ett femtioårigt perspektiv, till stor del på grund av en högre investeringskvot och högre teknisk utvecklingstakt..

Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Vårt syfte med vårt gestaltande examensarbete är att få svar på hur två 18 åriga tjejer, Minna som läser bild och form på gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka på ett tidigare projektarbete, ?lära på riktigt? som genomförts tillsammans med oss då de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att låta vår undersökning resultera i en film. Filmen innehåller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vår personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft på informanternas liv.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar ? på ett eller annat sätt..

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta går att se på försäljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tänker på återanvändbarheten av flaskan när de står och väljer bland flaskorna på butikshyllan. Uppsatsen avser även att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper påverkar återanvändbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsställda genom att återanvända vattenflaskor. Författarna använder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.