Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

VÄrt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet Àr uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter nÄgon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, dÄ de Àr pilotskola för denna metod. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. VÄr huvudfrÄga Àr: PÄ vilka sÀtt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har Àven tre stycken underfrÄgor som Àr: Var har pedagogerna hÀmtat inspiration frÄn? MÀrker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke pÄ skolornas olika förutsÀttningar, se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och metoder? Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

Denna uppsats behandlar hedersproblematik dĂ€r unga kvinnors röster Ă€r i fokus. I uppsatsen berĂ€ttar fyra respondenter som sjĂ€lva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och vĂ„ld. De har begrĂ€nsats i sin vardag och levt med en hotbild frĂ„n den egna familjen. Även tvĂ„ skolkuratorer har intervjuats.

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nÀmns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur pÄverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med lÀraren under skoltid. Undersökningsmetoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer eftersom syftet Àr att fÄ en fördjupad kunskap om informanternas syn pÄ sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets intrÀde i skolan Àr knapp vilket har föranlett denna undersökning.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vÄr kunskap inom omrÄdet.

Syfte: Syfte med arbetet Àr att undersöka vilken attityd studenterna har till snabbmat och att dÀrutöver klarlÀgga om det rÄder nÄgon varumÀrkeslojalitet hos de svenska studenterna inom snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förstÄelse för vilken roll ett varumÀrke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan generera kundlojalitet. Den ska ocksÄ medföra ökad förstÄelse för vilken attityd studenter har mot den i dagslÀget mycket omdebatterade snabbmaten. Förutom det nyss nÀmnda syftar arbetet Àven till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lÀttare förstÄ studenter som en kundgrupp men Àven i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Syftet med mitt examensarbete Àr att bidra med ökad kunskap om och förstÄelse för invandrarelevers situation i skolan vad gÀller bemötande, trivsel och lÀrande. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: Hur upplever invandrarelever sig sjÀlva och hur blir de bemötta i skolan av lÀrare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i tvÄ olika kulturer? Undersökningen grundas pÄ kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mÄngkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna Àr födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lÀrare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan Àr att lÀra sig olika saker och att trÀffa kompisar, men fÄ elever har berÀttat om sitt sprÄk och ursprungsland pÄ lektioner men dÀremot för kamrater pÄ raster.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ orsaker till varför mobbning uppstÄr samt att se vad man kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ vilka metoder som finns för att bekÀmpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske sÄ har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utstrÀckning skolan arbetar efter nÄgon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgÄngen. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever Àr i förhÄllande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillrÀckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnÄ rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och instÀllning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning i StockholmsomrÄdet pÄ tvÄ kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i Äldern mellan 13 och 16 Är deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvÀmlighetsurval, dÄ urvalet av skola styrdes av tillgÀnglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur mÄnga dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krÀvs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som anvÀndes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som Àr verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrÄn bakgrundslitteraturen.

Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka en grupp gymnasielÀrares samt specialpedagogers syn pÄ lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelseundervisning samt deras erfarenheter av screeningtest av elevers lÀsförstÄelse.Teori: LÀsförstÄelse Àr komplext och svÄrdefinierbart med flera delar som Àr beroende av varandra. Faktorer som tycks viktiga för att bidra till en elevs ökade lÀsförstÄelseförmÄga Àr en interaktiv lÀsförstÄelseundervisning, en kompetent lÀrare och en passande organisation kring elevgrupperingar och miljö.Metod: En webbenkÀt skickades ut till en grupp gymnasiepedagoger pÄ en vÀstsvensk skola. FrÄgorna som stÀlldes berörde Àmnen som gymnasieelevers lÀsförstÄelse, lÀsförstÄelseundervisning och dess organisation. FrÄgor stÀlldes ocksÄ kring de screeningtest som Ärligen utförs pÄ skolan och som ligger till grund för resursfördelningen av det specialpedagogiska stödet.Resultat: Pedagogerna i denna undersökning anser att lÀsförstÄelseundervisning Àr viktigt och att en persons lÀsförstÄelse Àr en viktig del för att kunna vara en aktiv samhÀllsmedborgare. FÄ pedagoger menar att de sjÀlva har kompetens för att möta detta behov, men flertalet pedagoger stÀller sig positiva till kompetensutveckling.

Syftet med vÄrt arbete var att besvara frÄgan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhÄllande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfÀllen under vÄr utbildning, men endast i teorin. Vi ville dÀrför ta reda pÄ hur man ser pÄ detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade tvÄ skolkuratorer och en anstÀlld frÄn GrÀnsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemomrÄden som framkommit i materialet.