Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och försöka förstå gymnasieelevers motivation i ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar är: Vad är det som motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnå syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvantitativ enkätmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. Våra enkäter besvarades av gymnasielever i åk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vår studie där 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men även mellan motiverade och icke motiverade elever.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsakacellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i mångaländer varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om ochinställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Oremsegenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever påpraktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar.

Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan.Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen.Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning.Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP.Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Syftet med denna studie är att kartlägga gymnasieelevers användning av datorer i skolarbetet med olika ämnen på ett yrkesprogram och två högskoleförberedande program. Kontext för studien är en centralt belägen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun gränsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen består av en kvantitativ fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkäter och respondenterna är elever i gymnasiets årskurs tre, från några av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jämföra vad elever på ett fordonsprogram, ett samhällsvetenskapligt program och ett tekniskt program använder datorer till i olika skolämnen, däribland svenska, engelska och matematik.

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och få ökad förståelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgångspunkt från aktuellt forskningsläge där ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa två har utvecklat teorier om människans sexualitet i dagens samhälle men knyter även an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit användbara i vår kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vår syn på sexualiteten..

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don?t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

Syftet med min studie var att belysa några gymnasieelevers syn på sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i ämnet moderna språktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkät där frågeställningarna skulle gesvar på vilken syn och erfarenhet några elever har i ämnet tyska steg 1 när det gällersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkäten visade att eleverna såg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansågs varaen framgångsfaktor för den egna språkutvecklingen, både när det gäller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgångspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnämns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att få bättreförutsättningar för att uppnå dessa färdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnå en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens är av stor betydelse när det gäller attuppnå kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger på markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osäkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.