Sök:

Sökresultat:

705 Uppsatser om Gymnasieelevers läsning - Sida 10 av 47

Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa

Syftet Àr att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning. Undersökningen gjordes i Ätta klasser, bÄde pÄ studie- och yrkesförberedande program och pÄ tvÄ olika skolor dÀr eleverna lÀser idrott och hÀlsa 1. Syftet var att utifrÄn ett motivationsperspektiv fÄ klarhet i vilka faktorer som pÄverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hÀlsa 1 och om det fanns nÄgra likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville Àven belysa vad eleverna skulle vilja förÀndra i undervisningen i idrott och hÀlsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att bÄde inre och yttre motivationsfaktorer pÄverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hÀlsa.

Konceptframtagning av handhÄllet verktyg

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

"Man kan frÄga sig sjÀlv. Om jag ser ut sÄdÀr, kommer jag vara lyckligare dÄ?" : En studie om gymnasieelevers syn pÄ hÀlsobegreppet, dess plats i media samt inom Àmnet Idrott och hÀlsa

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser pÄ begreppet hÀlsa. Studiens utgÄngspunkter Àr hÀlsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i Àmnet Idrott och hÀlsa. HÀlsa Àr enligt vetenskaplig definition förÀnderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger pÄ sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats.

NÄgra unga mÀns stressupplevelser och coping i gymnasieskolan

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan Àr stressande men mest sÄ pÄ examinationer. Respondenterna avÀnder olika former av coping och de som klarar skolan bÀst anvÀnder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte dÀr och anvÀnder extern locus of control och undvikande coping med betoning pÄ socialt stöd..

Gymnasieelevers skriftliga argumentation : En jÀmförande studie av gymnasieelevers skriftliga argumentation i nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk 1

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrÄn aspekterna logik, empiri och sprÄkliga medel. Uppsatsen syfte Àr dels att fÄ ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andrasprÄks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkÀnt) och F (underkÀnt) utifrÄn nÀmnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter innefattar bÄde hur logik, empiri och sprÄkliga medel kan anvÀndas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsÀttningar som skrivande i ett första- eller andrasprÄk kan innebÀra. Materialet bestÄr av tolv argumenterande elevtexter frÄn den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vÄrterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper pÄ basis av Àmne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andrasprÄk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Gymnasieelevers skrivkompetens : En fallstudie av Ätta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av Ă„tta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: (56)InnehĂ„ll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framtrĂ€der hos Ă„tta flickor pĂ„ tvĂ„ olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever pĂ„ olika betygsnivĂ„er (GodkĂ€nd och VĂ€l godkĂ€nd) och programtyper (SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser sĂ„ som dessa visar sig pĂ„ det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet bestĂ„r av flera delar. Den del som de analyserade texterna Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Ă€r provets A-uppgift, som gĂ„r ut pĂ„ att skriva en kortare diskursiv text i en tĂ€nkt kommunikationssituation med lĂ€sare utanför skolans vĂ€rld.

Vad innebÀr hÀlsa och att vara hÀlsosam? : En kvalitativ studie om a?tta gymnasieelevers uppfattningar om ha?lsa och att vara ha?lsosam samt hur media pa?verkar deras syn pa? ha?lsa och att vara ha?lsosam

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Super Mario VÄr nya livsmentor : En enkÀtundersökning om gymnasieelevers tv- och datorspelvanor

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.? Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hÀlsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning utfördes i tvÄ skolor inom Stockholms lÀn. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 Är som deltog. EnkÀten var uppdelad i fyra delar efter frÄgestÀllningarna. Svaren pÄ enkÀten kategoriserades och analyserades för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna  Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade nÄgon sorts vana av tv- och datorspel.

Stress, kreativitet och problemlösning : En kvalitativ studie i hur vi lo?ser problem under stress och vad detta kan inneba?ra fo?r designprocessen

Problem solving is a big part of design, however a lot of emphasis is put on creativity in research related to the effects of stress. Research has shown that the amount of stress we feel affects idea generation. Stress may also affect the ability to solve problems, however the researchers don?t seem to agree about what the effect of stress actually does.The study was made through experimental sessions where the respondents were asked to solve 4 matchstick puzzles of similar difficulty. Depending on their outcome they experienced more or less stress.

Hur ska svensklÀraren kommentera elevtexter? En inblick i hur sakprosetexter kan kommenteras konstruktivt.

Syftet med föreliggande arbete Àr att fÄ en inblick i hur svensklÀraren kan och bör arbeta med respons pÄ elevers sakprosetexter i svenskÀmnet för att eleven ska ha sÄ stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i Àmnet har en enkÀtundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och kÀnslor i Àmnet sammanstÀllts. Resultaten pekar bl.a. pÄ att eleverna har en alltför stor fokusering pÄ formsidorna av sprÄket som skulle kunna avhjÀlpas med mer kommentarer pÄ innehÄllet..

Undervisning i hÄllbar utveckling : En undersökning av gymnasieelevers uppfattningar till hÄllbar utveckling

Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

Utvecklingsprojekt fo?r produktionsverktyg i kulturverksamhet : Database development in a cultural environment

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

"Man vet aldrig vad som kan hÀnda eller vart man hamnar"   : En studie av tvÄsprÄkiga gymnasieelevers syn pÄ den egna tvÄsprÄkigheten

Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med tvÄsprÄkiga gymnasieelever undersöka hur de ser pÄ sin egen tvÄsprÄkighet, nÀr de vÀxlar sprÄk och vilka fördelar de ser med att vara tvÄsprÄkiga. Grosjean (1982:268) hÀvdar att en majoritet av hans tvÄsprÄkiga informanter uppger att de inte har nÄgra problem med att vara tvÄsprÄkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser mÄnga fördelar med att vara tvÄsprÄkiga och att modersmÄlet Àr starkast kopplat till hemmiljön och dÄ framförallt förÀldrarna, ett resultat som överensstÀmmer med tidigare svenska studier..

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->