I Sverige Àr cirka 400 000 personer berÀttigade till fÀrdtjÀnst. De som har rÀtt till fÀrdtjÀnst Àr personer med funktionsnedsÀttningar som inte kan nyttja allmÀnna kommunikationsmedel. Tidigare studier har visat att resenÀrer skadas i samband med fÀrdtjÀnstresor, vanligen vid i- och urstigning av fordonet. FÀrdtjÀnstförare upplever manuell förflyttning som anstrÀngande och en bidragande orsak till akut ryggsmÀrta. Flera studier inom omrÄdet visar att förflyttningsutbildning ger positiva effekter.

Inom intensivvÄrden har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio Ären gÄtt mycket fort framÄt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och sÀker miljö för bÄde patient och vÄrdpersonal och Àr ett led i patientsÀkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom Ären och webbaserad utbildning Àr ett inlÀrningssÀtt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhĂ„llbar utveckling och utbildning somhĂ„llbar utveckling, dĂ€r den senare Ă€r skeptisk till experters förmĂ„ga att sĂ€kert veta om ett beteende Ă€r mer hĂ„llbartĂ€n ett annat och istĂ€lletföresprĂ„kar en pluralistisk och kritisk ingĂ„ng dĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande premieras. Valet mellan att frĂ€mja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestĂ„r av tvĂ„ delar: Den första undersöker vilket innehĂ„ll som ges till utbildning och hĂ„llbar utveckling i utsagor frĂ„n utbildningsansvariga för lĂ€rarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehĂ„lleti utbildning och hĂ„llbarutvecklingförhĂ„ller sig till dilemmat med normativitet som nĂ€mns ovan.De slutsatser som kan dras utifrĂ„nundersökningen Ă€ratt innehĂ„llet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrĂ„ntidigare studier. Det visar pĂ„ att det har börjatvĂ€xa fram en ram för vad hĂ„llbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehĂ„ll.

Bakgrund Mat Àr en viktig del av vÄrt sociala liv. Har man en födoÀmnesöverkÀnslighet försvÄras matglÀdjen tillsammans med andra. FödoÀmnesöverkÀnslighet delas in i tvÄ grupper, födoÀmnesallergi och födoÀmnesintolerans. FödoÀmnesallergi Àr en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoÀmnesintolerans Àr en icke immunologisk reaktion. NÀr man lagar och serverar mat till personer med födoÀmnesöverkÀnslighet Àr det viktigt att veta vad man gör, det Àr dÀrför kunskap inom födoÀmnesöverkÀnslighet behövs.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Bakgrund: Kvinnomisshandel Àr ett stort problem och leder till stora hÀlsoproblem för dessa kvinnor och Àven deras barn. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur sjukvÄrdspersonal kan upptÀcka och stödja kvinnor som utsÀtts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehÄller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsÀtts för misshandel pÄverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om Àmnet hos bÄde patienter och sjukvÄrdspersonal.

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Idén om livslÄngt lÀrande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhÀllet i takt med den kunskapsmÀssiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital vÀrdesÀtts allt mer och utbildning blir till ett nödvÀndigt instrument för att uppnÄ kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock pÄverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig Ät mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar pÄverkar valet att pÄbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan pÄ motivationen.

OFF-E Àr ett pÄgÄende projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det Àr ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensomrÄdet vÄrd och omsorg. Detta sker med utgÄngspunkt ifrÄn en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagslÀget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen Àr kartlÀggning, sjÀlvskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmÄl och komplettering av utbildningsinsatser.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om staten Marocko Àr skyldig till att arbetande marockanska flickors rÀtt till utbildnings krÀnks genom otillrÀckliga ÄtgÀrder mot barnarbete i hemmet. Obligatorisk och gratis grundskoleutbildning Àr garanterad i marockansk lag, men denna uppsats visar att det i praktiken förekommer ekonomiska och sociala hinder för marockanska flickor att gÄ i skolan. Brist pÄ utbildning Àr en bidragande faktor till att flickor rekryteras till barnarbete i hemmet och möjligheten att gÄ i skolan reduceras ytterligare för flickor som arbetar som hushÄllsarbetande barn.Mina slutsatser Àr att den marockanska regeringen mÄste införa en reglering av antalet arbetstimmar för hushÄllsarbetande barn om det ska finnas en möjlighet för flickorna att gÄ i grundskolan. Det krÀvs ocksÄ resurser, politisk vilja och en effektiv implementering av lagar för att minska förekomsten av barnarbete i hemmet och förverkliga hushÄllsarbetande barns rÀtt till utbildning..

Syftet med denna undersökning var att förstÄ och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krÀvs för att uppnÄ lÀrandemÄlen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med Ätta förstaÄrsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval anvÀndes för att vÀlja ut informanterna vilka intervjuades med hjÀlp av ?critical incident technique?.

 Syftet med studien var att undersöka förhÄllningssÀtt till högre studier, hos tredje Ärets gymnasieelever vid studieförberedande program. UtifrÄn tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning och utbildningstradition anvÀnds för att analysera resultatet i studien. Intervju anvÀndes som metod, dÀr fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat pÄ elevernas förhÄllningssÀtt till högre studier..