Syftet med studien var att undersöka hur vĂ€l eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förstĂ„else för matematikens anvĂ€ndningsomrĂ„den i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med tvĂ„ enkĂ€ter, en för att nĂ„ elevernas förförstĂ„else samt en för att se en eventuell förĂ€ndring. Även en kvalitativ del har utförts bestĂ„ende av observationer samt tvĂ„ ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkĂ€ten Ă€r en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Huvudsyftet med undersökning Àr att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos tvÄ lÀrare i grundskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden anvÀnds i syfte att stödja elever i matematiksvÄrigheter. Dessutom lÄg i vÄrt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda omrÄdet.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehÄlla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. DÀr stÄr att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord fÄr finnas med i undervisningen sÄ bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glÀdje och lust till matematiken Àr vÀldigt viktigt för att fÄnga barnens uppmÀrksamhet och rapporten Lusten att lÀra?med fokus pÄ matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat pÄ vad som stÄr skrivet kring matematikverkstÀder sÄ borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik föresprÄkar.

 Syftet med undersökningen Àr att försöka se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill Àven undersöka om det finns nÄgon könsskillnad vad gÀller prestation i Àmnet matematik. Min förhoppning Àr att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlÀtta för bÄde pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkÀtundersökning. Resultaten visade pÄ att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar elever och lÀrare har kring matematik. För att finna svar pÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vad Àr matematik för elever? Vad Àr matematik för lÀrare? Hur kan elevers och lÀrares uppfattningar om vad matematik Àr tÀnkas pÄverka lÀrares undervisning och elevers lÀrande? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehÄller tvÄ huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lÀrare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Syftet med studien var att jag skulle fÄ en djupare kunskap om Àmnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville Àven ta reda pÄ om den formella matematiken kan bli informell med hjÀlp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frÄgestÀllningar som har behandlats Àr vad som hÀnder med den formella matematiken nÀr jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete bestÄr av en litteraturstudie dÀr jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska anvÀnda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik Àr. Arbetet bestÄr Àven av en undersökning dÀr jag valt att videofilma 25 elever i Är 5 dÄ de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Under förskoleĂ„ren behöver barn utveckla en förstĂ„else för tal, lika vĂ€l som de mĂ„ste erövra det talade sprĂ„ket. Barns möjligheter att lĂ€ra matematik pĂ„verkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen Ă€r en fallstudie vars syfte Ă€r att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en sĂ„ fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de tvĂ„ lĂ€rarna som arbetar med denna Ă„ldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet dĂ€r matematiken lyfts fram och fokuseras pĂ„ redan i tidig Ă„lder. LĂ€rarna presenterar och introducerar matematik för barn pĂ„ ett mycket medvetet och strukturerat sĂ€tt..

Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lÀrare med lÄng erfarenhet av undervisning i matematik ansÄg vara orsakerna till att svenska elever i Ärskurs 9 presterar sÀmre i tester i matematik. De lÀroplaner som berördes i vÄr undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades sÄsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansÄg att dagens elever Àr sÀmre pÄ mekanisk rÀkning och baskunskaper, lÀromedlen har blivit bÀttre och mer lÀttarbetade, undervisningen har gÄtt frÄn genomgÄngar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilken matematik som förekommer pÄ förskolan, och i vilka situationer. Vi ville Àven ta reda pÄ om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i sÄ fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer pÄ en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var bÄde strukturerade med hjÀlp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi anvÀnt oss av Àr bandinspelning via diktafon samt anteckningar.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare inom Àmnet matematik förhÄller sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Det syftar ocksÄ till att undersöka i vilken omfattning omrÄdet hÄllbar utveckling behandlas i Àmneslitteraturen. Förhoppningen har varit att hÀrigenom fÄ en bild av hur matematikÀmnet kan vara en del i arbetet för hÄllbar utveckling. Metoden jag har anvÀnt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielÀrare i matematik dÀr undervisning om hÄllbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie dÀr jag undersöker ett representativt lÀromedel för gymnasieskolans matematik och kartlÀgger förekomsten av innehÄll som behandlar hÄllbar utveckling.

Syftet i vÄr aktionsforskningsstudie Àr att skapa ett arbetssÀtt med förutsÀttningar för elever, att i ett cooperativt lÀrande utveckla sitt matematiska sprÄk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsÀttningar för att anvÀnda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en Ärskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser sprÄket i matematik och hur viktigt det Àr för lÀraren att anvÀnda rÀtt sprÄk med rÀtt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar Àven att ett cooperativt lÀrande Àr positivt för eleverna dÄ de lÀr av varandra genom kommunikation.