Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer pÄ att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehÄller mÄnga berÀttelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men ocksÄ genom dess funktion och betydelse för samhÀllet. FrÄgor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera nÀr denna förÀndring av huset blir realitet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

BakgrundUnder de senaste 30 Ären har företag inom det privata nÀringslivet alltmer fokuserat pÄ att skapa nÀra relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata nÀringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att prÀglas av att inköpen skall konkurrensutsÀttas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. EmellanÄt vÀcks frÄgan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av nÀrmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata nÀringslivet, dÀr bÄda parter kÀnner varandra och varandras behov vÀl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlÀgga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av nÀrmare leverantörsrelationer nÀr det gÀller inköp av vissa tjÀnster, samt att utreda i vilken utstrÀckning LOU tillÄter ett nÀra samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, dÄ vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkÀtundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra Àmneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av nÀrmare leverantörsrelationer för att tillfredsstÀlla tre olika typer av behov.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design22,5 hp, 2014.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, Àr en garanti att offentliga medel anvÀnds sÄ effektivt som möjligt, att kommuninvÄnarna ska fÄ ut mest vÀrde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affÀrer. Detta genom en likvÀrdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska prÀglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkÀnnande. BestÀmmelserna skiljer sig Ät beroende om det gÀller upphandling av varor, tjÀnster eller byggentreprenader. En tröskelvÀrdesberÀkning mÄste alltid göras inför en upphandling för att faststÀlla vilka bestÀmmelser i LOU som ska tillÀmpas.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av föresprÄkarna för New Public Management (NPM) som hÀvdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sÀtt att lösa vad de framhÄller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsÀttning, dÀr privata aktörer fÄr en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjÀnster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vÀgledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de fÄr det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville Àven förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsÀttning.

Hur ÄterberÀttar man ett minne frÄn sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bÀst inblick i minnet och fÄr dem sjÀlva att tÀnka tillbaka pÄ deras egen barndom? Detta arbete utgÄr frÄn dessa frÄgestÀllningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat pÄ en frÄgeenkÀt. Svaren ifrÄn enkÀten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial sÄ trovÀrdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se pÄ sÄ utgick jag frÄn ett eget minne, mer specifikt, ett minne frÄn det Är jag och min familj bodde i Albanien. Jag var dÄ 5 Är gammal och dÀr gick jag lucia för första gÄngen. Det skapade materialet blev tvÄ filmer av samma minne, en utifrÄn mitt perspektiv, film X, och ett utifrÄn mina förÀldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bÀst för frÄgestÀllningen.Arbetets hypotes Àr att den gestaltningen, som pÄ ett genomgÄende sÀtt visar att minnet Àr Àkta Àr den som vidare ska anvÀndas i liknande arbete.

NÀr kommuner köper varor och tjÀnster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis frÄn EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling dÄ de köper varor eller tjÀnster frÄn kommunala bolag som de sjÀlva Àger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsÀttning att de sÄ kallade Teckal-kriterierna Àr uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat nÀrmare pÄ det kommunalÀgda bolaget Renova AB för att utreda hur Àgarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgÄ, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vÄrt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprÀttats vad gÀller det kommunalÀgda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..

Vi vill beskriva och analysera hur mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard anvÀnds inom sjukvÄrden Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte anvÀnder vi oss av en kvalitativ undersökning. VÄr fallstudie har genomförts pÄ Universitetssjukhuset i Malmö. AngreppssÀttet Àr av deduktiv karaktÀr eftersom vi utgÄr frÄn befintlig teori som vi avser testa i vÄr fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvÄrdens styrning lider av mÄnga av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas pÄ allvar kan en lyckad mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnÄs inom offentlig verksamhet.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor. UtifrÄn den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: BÄda organisationerna arbetar med kunskapshantering Àven om det ofta sker pÄ ett omedvetet sÀtt. Vilka aktiviteter de Àgnar sig Ät som kan klassas som kunskapshantering sker dÀrför undermedvetet och ger inte de effekterna pÄ organisationen som de skulle kunna fÄ.

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.

Syftet med denna studie Àr att hjÀlpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgrÀsning Àr Angered i Göteborgs nordöstra omrÄden dÀr Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten Àr att ta fram ett första utkast pÄ ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras pÄ kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkÀtundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi Àr den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmÀnt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler Àn de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..