Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

TitelTraditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmÀnhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur allmÀnheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlÀgg som görs. MetodVia en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmÀnheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanstÀllt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att fÄ fram statistik pÄ de inlÀgg som görs. Vi har samlat inlÀgg om den ubÄtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA dÀr de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser. ResultatI det insamlade materialet kan vi se att det Àr media som via de artiklar man publicerar sÀtter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlÀgg som görs Àr artiklar som allmÀnheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan ocksÄ se att det Àr organisationen som fÄr ta en stor del av smÀllen i de inlÀgg som görs.

Inom Svensk hÀlso- och sjukvÄrd sker en stor förÀndring i IT-infrastruktur. En nationell tjÀnsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vÄrdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnÄ samma effekt Àven internt, men ocksÄ för att underlÀtta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjÀnsteplattform i Stockholms LÀns Landsting med fokus pÄ styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gÀllande IT inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera teorier gÀllande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjÀnsteplattform inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd och pÄ sÄ sÀtt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gÀllande dess anvÀndbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar ocksÄ att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hÀlso-och sjukvÄrd frÀmst hÀrstammar ur organisationens natur.

NÀr de nationella riktlinjerna för vÄrd och ÄngesttillstÄnd utkom 2010, ansÄgs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisÄgs nÀstan helt som metod i offentlig vÄrd. Vad detta inneburit för de offentliganstÀllda dynamiska terapeuterna och deras patienter Àr okÀnt. Syftet med studien var att fÄ veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förÀndrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervju med en öppen frÄgestÀllning dÀr fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton Är i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Med hjÀlp av internpriser kan den offentliga organisationen spÄra vart kostnader uppstÄr och vart resurserna hamnar. NÀr en offentlig verksamhet gÄr mot att styras mer som den privata sektorn uppstÄr vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahÄlla service till medborgarna behöver det att de ocksÄ hushÄlla med sina resurser, dÄ dessa finansieras av bland annat skatteintÀkter. Det kan uppstÄ vissa styreffekter till följd till anvÀndningen av internpriser, som kan vara av sÄvÀl positiv som negativ karaktÀr. Genom att en offentlig organisation anvÀnder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstÄr ytterligare effekter sÄsom förÀndringar i resursanvÀndandet.

Hovdala slott ligger mjukt inbĂ€ddat i en sĂ€nka vid GöingeĂ„sen och nĂ€ra Finjasjön, ungefĂ€r 7 km söder om HĂ€ssleholm i SkĂ„ne. GĂ„rden som har anor frĂ„n medeltiden, Ă€gs idag av Statens fastighetsverk, medan HĂ€ssleholms kommun har hand om drift och skötsel. 1947 blev det byggnadsminnesförklarat och fungerar idag som rekreationsomrĂ„de för allmĂ€nheten. MĂ„let med detta arbete Ă€r att presentera ett gestaltningsförslag till inre borggĂ„rden, med syftet att levandegöra och tillföra mervĂ€rde, utan att förstöra de befintliga vĂ€rdena. Ödmjukhet inför den enkla och rofyllda miljön har varit viktig.

Abstract:Perennials in public areas have during the latest decades been more and more popular. This group of plants has become a more accepted komponent when creating pleasant public places, and people begin to see the functional aspects. Perennials do also give a colour- and senceexperience in a more detailed way than can be achieved with only trees and shrubs. One of the ojects of this essay is to give more examples of motives for using perennials in urban areas.Having in mind the increasing use of perennials, you can expect a growing need for better understading of how to create successfull perennial plantings. In spite of the increasing interest it is hard to find any written information in this subject.

AnvÀndandet, eller frÄnvaron, av öppen kÀllkodsprogramvaror inom offentlig sektor Àr nÄgot som pÄ senare tid har diskuterats flitigt bÄde i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur vÀlbekant begreppet öppen kÀllkod Àr, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen kÀllkodsprogramvaror Àr hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna kÀnner till begreppet vÀl, att 80 % av alla tillfrÄgade upplever öppen kÀllkod som nÄgot positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan anvÀnder nÄgon form av programvara baserad pÄ öppen kÀllkod. De viktigaste fördelarna med öppen kÀllkodsprogramvaror Àr den lÄga kostnaden, tillgÄngen till all kÀllkod och att man snabbt kan fÄ del av andras förbÀttringar. I flera lÀnder i bÄde Europa och Asien, sÄvÀl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller Ätminstone diskussioner, om hur öppen kÀllkod bÀst kan anvÀndas för att stödja den offentliga sektorn i respektive lÀnder. För att anvÀndningen av öppen kÀllkodsprogramvaror skall ta fart Àven bland Sveriges kommuner krÀvs fler leverantörer av support och andra kringtjÀnster, ytterligare förbÀttring av sÀkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebÀr..

Huvudsyftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra huruvida den upplevda arbetssituationen skiljer sig om arbetsplatsen drivs i privat eller offentlig regi. För att kunna utröna huvudsyftet kommer vi Ă€ven som delsyfte undersöka om det finns nĂ„gra organisatoriska skillnader eller likheter arbetsplatserna emellan och om dessa faktorer kan leda till att arbetssituationen uppfattas annorlunda. Vi har anvĂ€nt oss av HRM-teorier och HSO-teori för att kunna analysera skillnader och likheter. Vi kom fram till att Ă€gandeformen har betydelse för hur sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation. Ägandeskapet spelar dock mindre roll nĂ€r det kommer till huruvida arbetsupplevelsen Ă€r positiv eller ej.

En omprogrammering av Kvarteret Domherren frÄn dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostÀder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utstÀllningshallar, café/bar och butik. UtstÀllningarna kommer frÀmst uppifrÄn de studenter och forskare som verkar uppe pÄ KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusomrÄdet och allmÀnheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förstÄelse av de spÀnnande arbeten och projekt som bedrivs dÀr. Denna plats blir pÄ sÄ sÀtt ett tillskott tyill staden bÄde lokalt och i ett större sammanhang..

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Denna studie har till uppgift att undersöka EU:s bistÄndspolitik samt bistÄndsflödentill lÀnderna i Mellanöstern och Nordafrika (MENA). Med utgÄngspunkt i demokrati ochbistÄndsforskning ska uppsatsen utreda hur EU som bistÄndsaktör verkar för endemokratiutveckling i MENA. Syftet besvaras med hjÀlp av statistiskaundersökningar för att utforska korrelationer mellan EU:s faktiska bistÄndsflöden ochmottagarlÀndernas offentliga förvaltning. De förklarande variablerna för offentligförvaltning anvÀnds i enlighet med forskning för att belysa graden av demokrati ochmöjligheten för demokratisk utveckling. Uppsatsens slutsatser visar att EU inte tarhÀnsyn till graden av god offentlig förvaltning i lika stor utstrÀckning som teorinmenar att det behövs.