Vilka liberaliseringseffekter har brödupproren och situationen i Jordanien fått och varför? - en sammandrabbning mellan ekonomi och kultur
Politisk ekonomiJordanienLiberaliseringDemokratiseringPolitisk kulturPolitical and administrative sciencesStatsvetenskapFörvaltningskunskapLaw and Political Science
Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet är att pröva Michael Ross teori om förhållandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, på en djupare nivå. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlägger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.Vår slutsats är att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredställde inte regimen befolkningens krav på subvention av exempelvis bränsle och basmatvaror. Då krävdes inflytande i statsapparaten, vilket medgavs 1989. Beskattningen blev alltså högre relativt offentlig service. Att subventionerna lyftes orsakades i sin tur av den svaga ekonomiska situationen och strukturanpassningsåtgärder initierade av IMF. Sammandrabbningen mellan kulturen och ekonomin banade väg för politisk liberalisering och demokratiska reformer, eftersom kulturen endast legitimerade den auktoritära regimen om den tillhandahöll subventionerad service.