Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett genusperspektiv synliggöra de vÀrderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien bestÄr av tvÄ olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan Àr svag. Att omsÀtta jÀmstÀlldhet har visats sig vara svÄrt i praktiken för lÀrarna i studien..

I denna studie undersöker vi barns aktiviteter pÄ skolgÄrden under raster samt om skolgÄrdens utformning kan pÄverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrÄn ett genusperspektiv. TillvÀgagÄngssÀttet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation pÄ en skolgÄrd. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor Àr aktiva pÄ skolgÄrden. Resultatet pekar pÄ skillnader mellan yngre och Àldre barn.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnÀrskap jÀmförs Àven med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar ocksÄ tolkningsmöjligheter utifrÄn ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fÄtt fram hur den generella bilden av Holzer ser ut..

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme mĂ€n respektive kvinnor fĂ„r pĂ„ bilderna i samtliga aktuella lĂ€romedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framstĂ€lls pĂ„ dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Förekommer mĂ€n och kvinnor lika ofta pĂ„ bilderna i lĂ€roböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder pĂ„? FramstĂ€lls mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ ett stereotypt sĂ€tt? Är de lĂ€roböcker som Ă€r mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvantitativa bildanalysen Ă€ven mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framstĂ€llningen av mĂ€n och kvinnor förenlig med lĂ€roplanen för gymnasiet, Lgy 11? SĂ„vĂ€l en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar. I den kvantitativa bildanalysen rĂ€knades antalet bilder som mĂ€n respektive kvinnor förekommer pĂ„ i varje lĂ€romedel. UtifrĂ„n dessa resultat gjordes dĂ€refter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv pĂ„ de tre mest respektive minst kvantitativt jĂ€mstĂ€llda lĂ€romedlen samt pĂ„ ett lĂ€romedel med ett i förhĂ„llande till de andra lĂ€romedlen avvikande resultat.

Bakgrund: OmvÄrdnadsforskning med genusperspektiv Àr ett eftersatt omrÄde. Ett vanligt anvÀnt begrepp nÀr ett genusperspektiv ska anlÀggas Àr heteronormativitet. Det Àr tÀnkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. DÀr ingÄr en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete Àr begreppet professionalitet centralt.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Uppsatsens syfte Àr att se vilka faktorer som kan vara avgörande och vad det Àr som styr urvalsprocessen vid valet av en ny styrelseledamot ur ett genusperspektiv. Studien baseras pÄ Handelsbankens styrelse som Àr den av storbankerna i Sverige med störst snedfördelning mellan könen i styrelsen. Det mesta av materialet vi studerat Àr tryckta kÀllor i form av Ärsredovisningar och vetenskapliga artiklar men vi har Àven anvÀnt oss av en enkÀt som Àr skickat till Alecta som Àr en av röstrepresentanterna till bankens valberedning. Undersökningen delas in i tre olika delar vilka Àr humankapital, social identitet och ledarskap. Syftet med teorierna var att se om de stÀmde in i verkligheten pÄ Handelsbankens styrelse.

Studien handlar om hur jÀmstÀlldhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet ? utifrÄn ett genusperspektiv. Studien har utförts via kvalitativa intervjuer med fem pedagoger pÄ olika orter i Sverige, dÀr informanterna redogör för sitt jÀmstÀlldhetsarbete samt vilka resultat de anser att jÀmstÀlldhetsarbetet gett. Resultatet visar att informanterna anvÀnder olika arbetsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att befrÀmja jÀmstÀlldhet. Samtal Àr dock en form som samtliga informanter lyfter fram som en fungerande arbetsmetod.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.

Mobbning bland flickor En examensuppsats av Genet Göransson 2013-05-29 Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet Àr att ur ett genusperspektiv, nÀrmare bestÀmt feministiskt konstruktivistiskt, tillÀgna mig och dela ny kunskap i frÄga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats Àr kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. LÀnge har forskare haft fokus pÄ hur pojkar mobbar och forskarsamhÀllet har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland ocksÄ abnorma, dÄ de mobbat pÄ pojkars vis, alltsÄ mer öppet, provocerande och vÄldsamt.

Syfte: Syftet med studien Àr att lyfta fram de ÄtgÀrder som skrivs fram i grundskolans ÄtgÀrdsprogram samt att identifiera vilka diskurser som rÄder i texterna. Syftet Àr ocksÄ att studera detta utifrÄn ett genusperspektiv samt att belysa vilka konsekvenser diskurserna kan fÄ för elevers lÀrande och möjligheter till att konstruera identitet.Teori och metod:I studien anvÀnds diskursanalys som kunskapsansats. Diskursanalys Àr en ansats som ger möjlighet att göra en omfattande textanalys. SprÄket i texterna som analyseras stÄr i fokus. SprÄket Àr inte bara ett redskap för att Äterge verkligheten utan sprÄkhandlingen bidrar Àven till att forma verkligheten.

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem manliga sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt angreppssÀtt och strukturerades efter de genomgÄende teman som framkom under analysen: OmvÄrdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet frÄn patienterna uppfattades av de manliga sjuksköterskorna som positivt men som manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sÀllsynt varelse inom vÄrden..

Syfte: VÄrt syfte med studien har varit att undersöka pedagogernas förestÀllningar om sprÄk och sprÄkstimulering samt studera hur de stimulerar barns sprÄk under samlingstillfÀllen i förskolan. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv. Bakgrund: Detta Àr ett ÀmnesomrÄde som Àr omdebatterat i media idag och intresset för detta Àr stort. Det diskuteras mycket om vikten av att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme. Vi ansÄg ocksÄ att det var viktigt att lyfta fram den hÀr typen av forskning för att medvetandegöra hur vÄra grundlÀggande förestÀllningar pÄverkar det vardagliga arbetet i förskolan.