I denna uppsats studeras tre japanska pojkband, med syftet att ge en inblick i den japanska pojkbandskulturen. FrÄgestÀllningarna rör hur pojkbanden i studien framstÀller sig sjÀlva som mÀn, i texter och framtrÀdanden, samt om skillnader finns pojkbanden sinsemellan. I studien analyseras trettio texter och framtrÀdanden, och resultaten visar att en mÀngd olika mansroller förekommer i de studerade pojkbandstexterna. Det framgÄr ocksÄ att tydliga skillnader finns mellan hur de tre olika grupperna vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva..

The aim of the analysis in this essay will be divided into two cases. In the first, I will study the formation of a new State and why a geographic area of a country decides to make an secession. The focus will be on the secession of Biafra from Nigeria in 1967 and how the causes and explanations behind this secession, get in the Swedish literature as well as the international literature. In Case 2, I will use a explanation games, as a means to give pupils more understanding and to make it more clear, why a geographical area chooses to make a secession, and where I will use the secession of the Biafra from Nigeria as my example (Case 1). To more easily understand and answer  the question, why the geographical area of Biafra in south-eastern Nigeria chose to do an secession, I have chosen to study my Case 1 from a social and political context.

Syftet med denna intervjustudie Àr att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrÄn yrkesverksamma historielÀrares perspektiv, samt hur detta skapande förhÄller sig till motivationsteorier. Sju lÀrare fördelat pÄ tvÄ grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren frÄn intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrÄn motivationsteorier. Resultatet visar att lÀrarna ser egenskaperna i rollen som lÀrare vara den primÀra faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa Àr att vara en god berÀttare, engagerad, ha goda Àmneskunskaper och ha förmÄga att kunna beröra elever.

Att sÀrskilja manligt och kvinnligt ledarskap Àr ett problem för samtidens organisationeroch samhÀllets utveckling. Den debatt som förts kring Àmnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende pÄ personlighetsdrag,sprÄkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till tvÄ inriktningar gÀllande omrÄdet,den ena hÀvdar pÄ att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror pÄ individ och situation.Ledarskap och kommunikation Àr tÀtt sammankopplat, dÀrför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. DÀrförundersöks manliga och kvinnliga chefers sÀtt att beskriva och uttrycka sig angÄende sittledarskap. Undersökningens fokus ligger pÄ personlighetsdrag, sprÄkbruk ochtaktik.

Elevers instÀllning till historia Àr mÄnga gÄnger negativ. Eleverna tycker inte att historieÀmnet kÀnns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssÀtt för att fÄ elever mer intresserade av historia. Vi ville Àven fÄ kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Denna studies fokus Àr styrningen i form av implementering och Äterkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmÄlen som styr den svenska skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda mÄlstyrningen - det vill sÀga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrÄn ett diagnostiskt test som mÀter mÄluppfyllelsen och anvÀndandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om nÀrbyrÄkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstÄr.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar pÄ denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

VÄra slutsatser Àr att vi mÄste vara medvetna om hur vi bemöter flickor och pojkar och att vi anpassar undervisningen till deras lÀrande. Trots att det finns en medvetenhet kring kön, sÄ Àr det ofta pojkarna som fÄr och tar mest uppmÀrksamhet i klassen. Vi mÄste ocksÄ ha ett tydligt mÄl och syfte med vÄr undervisning. Vid jÀmstÀlldhetsarbete Àr kompensatorisk sÀrundervisning en bra metod liksom att utmana elevernas genusperspektiv genom att anvÀnda sig av bla. media.

Vi anser att barns utelek Àr ett intressant Àmne och vi upplever efter vÄr praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken Àr mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral dÄ barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar vi har samt att fÄ kunskaper och idéer till att frÀmja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjÀlp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vÄr mer begrÀnsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö dÀrför har betydelse för hur barnens lek ser ut..

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

SammanfattningHuvudsyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur tvÄ skilda förortsskolor med helt olika elevsammansÀttning i Malmö anvÀnder sig av nÀromrÄdet (lokalhistoria) i historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa tvÄ skolor? Vilka Àr skillnaderna och om det finns skillnader, vad beror detta i sÄ fall pÄ? Jag har Àven velat fÄ kunskap om hur elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda sig av lokalhistoria? Den ena skolan Àr belÀgen i Malmös södra del i stadsdelen Hyllie.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmÄga till kritisk granskning och vÀrdering av reklam i TV och tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors vÀrdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna sÄg vi reklaminslag som diskuterades och tittade pÄ tidningsreklam utifrÄn ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fÄtt mer kunskap om reklam och förstÄr dess budskap bÀttre.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar resultatet frĂ„n en enkĂ€tundersökning bland ledare och medarbetareanstĂ€llda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet Ă€r att se om det verkar finnas nĂ„grakönsbundna mönster i de anstĂ€lldas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n andrahandsmaterial i form av resultatet frĂ„n nĂ€mnda enkĂ€tundersökning samtregisterdata och rapporter gĂ€llande den aktuella organisationen. FrĂ€mst Ă€r det tre av kommunensförvaltningar som stĂ„r i fokus, tvĂ„ kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt förvaltningarnas genusmĂ€rkning kan spela in för de anstĂ€lldas upplevelser.Även genomgĂ„ende skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrĂ„n dengjorda enkĂ€tundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gĂ€llandekommunen anvĂ€nds för att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring den omgivning som de anstĂ€llda sombesvarat enkĂ€ten Ă„terfinns i.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida bilder i samhÀllskunskapsböcker för skolÄren 1-6 befÀster och/eller förstÀrker en traditionell syn pÄ manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhÀllskunskapsböcker för skolÄren 1-6 ur ett genusperspektiv. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse.