Urvalsprocesser vid val av styrelseledamot i en svensk storbank sett ur ett genusperspektiv
Uppsatsens syfte är att se vilka faktorer som kan vara avgörande och vad det är som styr urvalsprocessen vid valet av en ny styrelseledamot ur ett genusperspektiv. Studien baseras på Handelsbankens styrelse som är den av storbankerna i Sverige med störst snedfördelning mellan könen i styrelsen. Det mesta av materialet vi studerat är tryckta källor i form av årsredovisningar och vetenskapliga artiklar men vi har även använt oss av en enkät som är skickat till Alecta som är en av röstrepresentanterna till bankens valberedning. Undersökningen delas in i tre olika delar vilka är humankapital, social identitet och ledarskap. Syftet med teorierna var att se om de stämde in i verkligheten på Handelsbankens styrelse. Varje del har analyserats var för sig för att sedan kopplats samman i slutsatsen.Analysen sker genom en koppling mellan teorin, den empiriska metoden samt med svaren från frågeformuläret. Studiens resultat visar att det inte är så stor skillnad mellan könen i styrelsen på Handelsbanken när man tittar till humankapital och ledarskap. Dock visar studien att männen i Handelsbanken har skapat sig ett socialt nätverk och är en mer benägna att omge sig med människor som påminner om deras egen bakgrund, profiler och värderingar. Detta gör det också lättare för dem i gruppen att rekommendera andra i deras nätverk att ansluta till Handelsbankens styrelse vid val av en styrelseledamot och därmed har både män och kvinnor som står utanför svårt att ta sig in i gruppen.Genom att i framtiden upprepa denna studie går det att utläsa om ambitionen, via de riktlinjer som finns, uppfylls i högre grad, d.v.s. om fördelningen mellan könen i styrelsen bättre speglar de framtida visionerna om att könsfördelningen blir jämnare och att antalet kvinnliga ledamöter beräknas öka. Det skulle även vara av stort intresse att utvidga studien över längre tid då det är en långsamtgående process.