Introduction: All women can be subjected to intimate personal violence by theirpartner, but the older woman's vulnerability to violence is not highlighted in research.Consequences of violence can be severe and it is essential from a public healthperspective to explore the issue even for the older woman. Objective: The objective ofthe study was to generate a deeper understanding of the problems of older woman'svulnerability to violence by their spouse / partner. The research questions focused onwhat characterized their situation and how a gender perspective can illuminate theproblem. Method: A structured search for scientific studies was carried out in thedatabases: Pubmed, Cinahl, PsykArticles and Scopus in the area of interest. A qualityassessment of the articles was preformed and 12 qualitative studies were included in thestudy.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn pÄ Àmnet unga som begÄr sexuella övergrepp, kan förklara varför det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ behandlare eller behandlingshem för flickor som begÄr sexuella övergrepp. Jag har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begÄr sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn pÄ kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstÄ vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begÄr sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som anvÀnds i behandling av de unga beror pÄ vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som Àr relevanta för mitt valda Àmne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar pÄ nödvÀndigheten av relationen mellan de unga som begÄr sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

Tidigare genomförda studier visar pÄ brister gÀllande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och frÀmja jÀmstÀlldhet inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Denna studie har dÀrför genomförts för att ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var sÄledes att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolÄr 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hÀlsa. För att avgrÀnsa studien lades fokus pÄ tre omrÄden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lÀrare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.Den metod som tillÀmpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor frÄn samma klass, skolÄr 2-3. Intervjuerna spelades in pÄ band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning.

Inom svenskÀmnet finns ett relativt nytt begrepp, det vidgade textbegreppet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka i vad mÄn ett motsvarande arbetssÀtt förekommer i historieÀmnet. I vÄr definition av det vidgade textbegreppet, vilken till stor del bygger pÄ styrdokumenten, har vi tolkat de moment som ingÄr till att vara sÄvÀl skrivna som talade texter, film, bild, musik, teater, drama och museer. I den teoretiska bakgrunden problematiserar vi dessa moment.VÄr undersökning grundar sig pÄ intervjuer med historielÀrare för elever i Äldrarna 10-11 Är samt 16-19 Är och enkÀtundersökningar. Undersökningen visar att lÀrarna för elever i de yngre Äldrarna har en mer varierad undervisning Àn gymnasielÀrarna med utgÄngspunkt i de moment vi valt att undersöka.

Syftet med arbetet Àr att studera flickors och pojkars lek, fri frÄn pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola med en kvalitativ metod, dÀr barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de anvÀnder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till Àr att flickor anvÀnder kroppen och fysisk aktivitet mindre mÄngfacetterat Àn pojkarna.

My purpose with this paper is to investigate how yong girls with immigrant backgrounds experience the social citizenship.I have focused on civil rights and obligations but also on the experience of access to education, employment and social community.Finally, I have chosen to look at the social citizenship from a gender perspective..

Blivande historielĂ€rare kommer att stĂ€llas inför utmaningen att för första gĂ„ngen lĂ€gga upp historieundervisningen. FrĂ„gor som hur undervisningen kan lĂ€ggas upp, vilket stoff ska anvĂ€ndas och hur undervisningen kan genomföras, kommer sĂ€kerligen att stĂ€llas. Syftet med denna uppsats Ă€r sĂ„ledes att bland annat utifrĂ„n en intervjustudie med fem verksamma historielĂ€rare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan lĂ€ggas upp i en Historia A-kurs pĂ„ gymnasiet. Ännu ett syfte Ă€r att vi vill ta del av nĂ„gra historielĂ€rares synpunkter pĂ„ historia som ett blivande kĂ€rnĂ€mne 2007.VĂ„r undersökning visar bland annat att det finns mĂ„nga faktorer som lĂ€rare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r de lĂ€gger upp sin undervisning. Till exempel Ă€r tiden en av de faktorer som man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.

The purpose of this study was to examine six girls and boys in grade 4 use of adjectives in narrative texts and examine students' perception and experience of writing from a gender perspective. The methods used were text analysis and an interview. The results showed that girls write more adjectives than boys, but no further significant difference in their use of adjectives was found. There was a certain stereotypical difference in which adjectives they wrote and their attitudes toward writing. Girls are more positive to writing and see writing primarily important for school, while boys think writing is important to succeed in life..

SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och instÀllning till dans idrottsundervisningen.FrÄgestÀllningar:Vad har elever i Äk 9 för erfarenhet frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig instÀllningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i Äk 9?Vilka Àr elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i Äk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har Ätta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i Äk 9. Det material som anvÀndes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var fÀrdigstÀlld innan genomförandet. NÀr intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjÀlp av en teoretisk utgÄngspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt frÄn ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har fÄ positiva erfarenheter frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vÄrt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med pÄ en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan pÄ en utbildningsinstitution. I vÄr lÀgesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrÄn intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som anvÀnds för införandet och mottagandet av genus pÄ Stenkulaskolan. Vi har ocksÄ beskrivit hur en genuspedagog har bistÄtt skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lÀrare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte gÄr till. Vi har ocksÄ granskat om det uppstÄr kunskapsbÀrande konflikter baserade pÄ tvÀrkulturella möten. För att fÄ ett bredare perspektiv har vi valt att anvÀnda oss av begreppet ?mÄngkulturell? för att pÄvisa att etniska grupper ocksÄ konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfÀllig kunskap hos eleverna om genus och att lÀromedlen ocksÄ saknar denna aspekt till stor del.

Ett syfte med uppsatsen Àr att med hjÀlp av empiri och teori förstÄ hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka förestÀllningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur gymnasieeleverupplever att omrÄden och ofta anvÀnda exempel inom fysiken Àr genuskodade. Minförhoppning Àr att resultatet av undersökningen ska kunna anvÀndas för att förÀndrafysikundervisningen sÄ att den passar bÀttre ihop med elevers identiteter. MinaforskningsfrÄgor Àr: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikÀmnet? Hur pÄverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur pÄverkas elevers förmÄga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig bÄde pÄ teorier om situerat lÀrande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

In light of the current debate on gender equality and behavioral finance, the study aims to describe whether gender differences in financial stock picking can be explained by the different multiples found within the Value Investing Theory. Furthermore, the study aims to determine which of the four portfolios, value, growth, male or female, that has had the strongest return. The results suggest that there is an association between female and value stocks as well as between male and growth stocks. Out of the four portfolios, the value and female portfolio were on average the best performers with abnormal returns..