Sökresultat:
116 Uppsatser om Genomfärgning - Sida 1 av 8
Fr?n f?rskola till f?rskoleklass - barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. En fenomenografisk studie
Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar
?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har
genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts
semistrukturerade intervjuer med sju informanter.
Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?
Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande
begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r
genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ
intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r
analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring
policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion
Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som
p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i
hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra
handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat
politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till
skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen
genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till
analysen bestod 78 deltagare.
Ekonomistyrning vid f?retagsf?rv?rv. Hur skiljer sig utformningen av kontrollmekanismer mellan noterade och onoterade f?retag under f?rv?rvsprocessen
Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska
n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per
aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och
kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det
stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv
misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.
Den sm?rtsamma v?ntan. Upplevelse av att v?nta p? en akut bukoperation ? en kvalitativ intervjustudie.
Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns
forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det
forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation.
Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin
v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.
SM?BARNSF?R?LDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter f?r?ndras
Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen
som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet
med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper
av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden.
Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska
l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat
greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap
kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra
grupper.
St?det p? eftermiddagen
Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar:
-
Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet?
-
Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare?
Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.
LYDA ORDER? En j?mf?rande fallstudie om implementering av arbetsmetoder inom polisen
Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten.
Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.
En intervjustudie av l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Hur beskriver klassl?rare, speciall?rare och logopeder att de arbetar och samverkar?
Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med
autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att
fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet.
Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.
ETT VARDAGSPUSSEL MED UTMANINGEN ATT F? IHOP ALLA N?DV?NDIGA BITAR -Upplevelse av aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med autism i f?rskole?ldern
Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever
mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att
hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i
vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell
hj?lp i ett tidigt skede.
?r tv?rsektionell samverkan v?gen att g?? - En fallstudie av ett samverkansarrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet g?llande utrikes f?dda kvinnors etablering p? den svenska arbetsmarknaden
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och
civilsamh?llet.
Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar
denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det
samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och
projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor.
Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig
sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och
flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r
studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur
samverkansarrangemanget.
Läromedel i modersmålsundervisningen
Den här uppsatsen handlar om hur pussel och skr äck kan kombineras i ett och samma
digitala spel. Hur man som utvecklare kan f å en j ämn balans mellan skr äcken och pusslen
som presenteras f ör spelaren i spelet. Den typ av skr äck som den h ar uppsatsen har fokus
på är genren 'Survival-Horror' och anv änder sig av den typ av skr äck som i digital spel
kategoriserats som 'Survival-Horror'-spel.
Den här uppsatsen visar en analys av 'Survival-Horror', samlar information om pussel
och skr äck f or att utforma en hypotes hur dessa kan kombineras. F ör att kontrollera
om hypotesen st ämmer utf ördes en intervju innan pussel- och skr äckmomenten implementerades
i ett digitalt spel. Efter implementationerna genomf ördes det speltester i tv å
omg ångar f ör att analysera resultatet mellan de tv å omg ångarna..
Beredskap inf?r det of?rutsedda- Anestesisjuksk?terskors upplevelser av beredskap inf?r en s?rskild h?ndelse eller katastrof
Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals
m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en
?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en
essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda
h?ndelser och katastrofer.
Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.