Sökresultat:
73 Uppsatser om Genomfärgning - Sida 2 av 5
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
Puzzles combined with horror in digital games
Den här uppsatsen handlar om hur pussel och skr äck kan kombineras i ett och samma
digitala spel. Hur man som utvecklare kan f å en j ämn balans mellan skr äcken och pusslen
som presenteras f ör spelaren i spelet. Den typ av skr äck som den h ar uppsatsen har fokus
på är genren 'Survival-Horror' och anv änder sig av den typ av skr äck som i digital spel
kategoriserats som 'Survival-Horror'-spel.
Den här uppsatsen visar en analys av 'Survival-Horror', samlar information om pussel
och skr äck f or att utforma en hypotes hur dessa kan kombineras. F ör att kontrollera
om hypotesen st ämmer utf ördes en intervju innan pussel- och skr äckmomenten implementerades
i ett digitalt spel. Efter implementationerna genomf ördes det speltester i tv å
omg ångar f ör att analysera resultatet mellan de tv å omg ångarna..
L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie
Bakgrund
Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.
I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS
BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av
HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och
diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom
sjukv?rden.
Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback
Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av
skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande
breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut?
p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med
identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet
i samh?llet.
SPR?KBARRI?RER INOM H?LSO- OCH SJUKV?RD En litteratur?versikt om upplevelser och erfarenheter av tolkanv?ndning
Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta
spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar
anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser.
Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning.
Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav
8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik.
Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat
?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och
?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av
professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och
sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens
professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar
tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen.
Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser
beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.
EFFEKT AV ORTOSBEHANDLING VID DE QUERVAINS SJUKDOM En litteraturstudie
Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av
senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i
handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen.
Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r
tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid
ortos behandlingen.
Injektioner med antipsykotika inom hemsjukv?rden BMSS ? patientens perspektiv
Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling
inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna
mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i
hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem.
M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga
fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att
bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv.
Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS
upplever det att f? injektioner med psykofarmaka.
Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i
hemsjukv?rden BMSS.
PCOS ? Det dolda syndromet Kvinnors upplevelse av sjukv?rdpersonalens bem?tande
Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta
utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n
sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden.
Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever
sjukv?rdpersonalens bem?tande.
Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte
kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och
inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk
metod.
Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati
hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden.
Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande
empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen.
Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r
att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter
med denna sjukdom.
FR?N SJUKSK?TERSKA TILL SJUKSK?TERSKA En litteraturstudie om s?ker ?verrapportering fr?n akutmottagning till v?rdavdelning
Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av
patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p?
akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det
n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information
till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.
?Vad ?r det som f?rv?ntas av en patientf?retr?dare?? - Patientf?retr?dares m?jligheter att samverka med akt?rer inom l?kemedelsforskning
Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken
tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under
vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur
lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder:
1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap
g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid
vetenskaplig kunskapsproduktion?
2.
EN FILTRERAD BILD AV SJ?LVET En strukturerad forsknings?versikt om barns och ungas identitetsskapande
Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok
?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av
filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att
anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en
?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.
MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom
Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar
?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir
odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka
sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med
demenssjukdom.
ATT ?TERST?LLA BALANSEN En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med personer med ?tst?rningar
Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.
?Jag kan orden men jag vet inte n?r jag ska anv?nda dem? - Muntliga kommunikativa aktiviteter i spanskundervisning
Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig
kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas
muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan
l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i
undervisningen.