Sök:

Sökresultat:

5117 Uppsatser om Göteborgs kommun - Sida 15 av 342

Är skolan rĂ€ttvis?: En kvantitativ studie om samband mellan politisk styrning pĂ„ lokal nivĂ„ i relation till elevernas slutbetyg i grundskolan

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhÄllanden, ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet om inte annat följer av sÀrskilda bestÀmmelser i denna lag? (8§). LikvÀrdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever gÄr ut grundskolan utan att klara de grundlÀggande nationella mÄlen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner Àr mÀrkbart stora. Forskning visar att det finns mÄnga faktorer, sÄvÀl interna som externa, vilka pÄverkar elevernas skolresultat.

BygglovshandlĂ€ggning - skillnader och likheter mellan olika kommuner. Fallstudie Örebro och Karlskoga

Bygglov handlar om att vÀga enskilda intressen mot allmÀnna intressen i hur vÄr omvÀrld skase ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller pÄ bygglovshandlÀggaren, dennes chefoch dÀröver nÀmnden. Att handlÀgga ett bygglov krÀver kunskaper i bÄde PBL (plan- ochbygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rÀtt instanser ska kontaktas samt remisser ochgrannhöranden skickas i de fall de behövs. En handlÀggare mÄste kunna lÀsa och tolkalagtexter, kartor och detaljplaner som ibland Àr av Àldre datum och svÄrtydda.Det hÀr arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandlÀggningen och hurkunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandlÀggare utför underen dag undersöks.

BÀttre miljöstandarder genom offentlig upphandling : En undersökning av Uppsala kommuns möjligheter att minska miljöpÄverkan frÄn transportsektorn

Uppsala kommun upphandlar Ärligen varor och tjÀnster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt nÀringsliv 2011). Ett sÀtt för kommunen att pÄverka leverantörer och företags miljöstandard Àr att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att stÀlla höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hÄllbar samhÀllsutveckling. Kommunen har som mÄlsÀttning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning Àr det vÀsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats Àr en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus pÄ tyngre fordon över 3,5 ton.

(O)vanan att ta bilen : Motiv bakom bilanvÀndning till och frÄn arbetet

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att mÀn kör mer bil till och frÄn arbetet. Det framgÄr att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av mÀnniskors resmönster. Studier visar ocksÄ att kvinnor vÀrderar bilens symbolvÀrde lÀgre Àn mÀn. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkÀtundersökning med 2299 anstÀllda vid Eskilstuna kommun, varav 491 mÀn. Syftet med studien var att nÀrmare undersöka motiv bakom bilanvÀndning och om dessa motiv skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor i Eskilstuna kommun.

Garnlavshabitat i Vilhelmina kommun

Intensivt skogsbruk har medfört stora förÀndringar i den boreala skogens struktur och sammansÀttning. Epifytiska gammelskogslavar sÄ som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hÄrt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen dÄ de krÀver gamla trÀd som substrat samt Àr kÀnsliga för förÀndringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lÀmpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det Àr fördelat i landskapet. Modellen baserades pÄ en regressionsfunktion med data frÄn Riksskogstaxeringens inventeringar av hÀnglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelÄg hög sannolikhet att pÄtrÀffa bra habitat för garnlavar producerades.

Konsolidering av v?vsp?nda papperstapeter: analys och metodutveckling

Printed and painted wallpaper on a weaved fabric backing was a common way to decorate homes in Sweden during the eighteenth and nineteenth centuries. Not much is written about the craftsmanship in relation to the hanging of these wallpapers and even less about the conservation of the objects. Even so, many wall segments remain in situ and in museums and are more often than not in dire need of conservation such as deacidification and consolidation. These are composite objects, consisting of cellulose materials with different properties along with adhesives and paints. Analysis of the materials is required to ensure safe handling and choice of conservation materials, and to establish a treatment plan which will be executed in several steps. This thesis aims to identify these steps and develop a method for conserving the wall segments with suitable materials, preferably without altering the source material to any significant degree.

Kompetensförsörjning med hÀnsyn till pensionsavgÄngar och den demografiska utvecklingen: En kvalitativ studie om kompetensförsörjning i LuleÄ kommun

Detta Àr en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom omrÄdet vÄrd och omsorg om Àldre och funktionshindrade i LuleÄ kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur LuleÄ kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom omrÄdet vÄrd och omsorg om Àldre och funktionshindrade, dels med avseende pÄ rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgÄngar och en Äldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrÄn en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsvÀxling pÄ den svenska arbetsmarknaden dÄ den stora gruppen 40-talister lÀmnar arbetslivet. LuleÄ kommun stÄr inför bÄde kvalitativa och kvantitativa utmaningar dÄ en stor grupp 40 och 50-talister ska gÄ i pension. HÀrigenom uppstÄr ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lÀgst undersköterskeutbildning.

Motiven för anvÀndandet av konsulter: fallstudie av en kommun i Norrbottens lÀn

I samband med organisationsförÀndringar och andra förÀndringar som sker i omvÀrlden idag, anvÀnder vissa organisationer konsulter. En konsult Àr yrkesbenÀmningen pÄ en person som Àgnar sig Ät rÄdgivande verksamhet inom ett visst omrÄde. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka motiv en organisation har nÀr de externt anlitar konsulter. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats genom tre personliga intervjuer. Jag har gjort en fallstudie av en kommun som finns i Norrbottens lÀn.

?Implementeringen av LSS i Hallands kommuner : En studie om policyinlÀrning och normbildning inom kommunal verksamhet

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

ATTRAKTIVT BOENDE I HOFORS KOMMUN : Förslag och förbÀttringar till hyresrÀtter inom Hoforshus AB

The little steel industrial community Hofors is situated in GĂ€strikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive..

Unga i riskzonen? : Social insatsgrupp i SödertÀlje

Social insatsgrupp Àr en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjÀnst och skola med mÄlen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebÀr för professionella frÄn polis och socialtjÀnst i social insatsgrupp i SödertÀlje kommun. SödertÀlje kommun Àr en av de tolv kommuner dÀr Rikspolisstyrelsen inrÀttat pilotverksamheten social insatsgrupp pÄ uppdrag av regeringen. Syftet med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn myndigheterna polisen och socialtjÀnsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i SödertÀlje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med mÄlet att försöka förstÄ vilka ungdomar som blir selekterade att ingÄ i projektet..

Att fÄ LOV att leva ? En undersökning om implementeringen av Lagen om Valfrihetssystem i Lerums Kommun

Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trÀdde i kraft 1 januari 2009, och denna lagstiftning var tÀnkt att inom Àldreomsorgen förflytta makten till brukarna genom att lÄta dem vÀlja hemtjÀnstutförare utifrÄn sina egna kriterier. VÄrt syfte var att beskriva tillÀmpningen av LOV utifrÄn professionellas perspektiv i Lerums kommun. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade bistÄndshandlÀggare och utvecklingsledaren inom Àldreomsorgen i Lerums kommun, samt tvÄ av de privata utförarna i kommunen. Som bakgrund beskriver vi marknadstÀnket ? New Public Management, lagens utformning, kommunernas ansvar och den mediala bilden av privatiserad Àldreomsorg.


Kommunen och maten : en studie om handlingsutrymme i frÄga om invÄnarnas matförsörjning i TranÄs kommun

I denna kandidatuppsats undersöks de förestÀllningar som ett antal politiker och tjÀnstemÀn i TranÄs kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i frÄga om invÄnarnas matförsörjning. Det empiriska materialet bestÄr i huvudsak av intervjuer. Med inspiration frÄn Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hÀnvisar till som begrÀnsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme pÄ tvÄ specifika omrÄden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. SkolmatsfrÄgan handlar om huruvida maten pÄ kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och Àr en frÄga som för nÀrvarande stÄr högt upp pÄ samtalsagendan i TranÄs. Diskussionen om skolmaten i TranÄs kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare Är har förts i Sverige och som bl.a.

Livsmedelsproducenternas uppfattning om livsmedelstillsynen i HÄbo kommun

Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter frÄn att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. MÄnga verksamhetsutövare vill inte sÀtta sig emot myndigheten och det kan dÄ bli svÄrt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen. Syftet med den hÀr studien var att öka förstÄelsen och förbÀttra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare. Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i HÄbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter. Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna Àr nöjda med livsmedelskontrollen i HÄbo kommun.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->