Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nÀtverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva vÀrden i anvÀndandet hos en grupp sÄ kallade ?early adopters?. Vi tittar nÀrmare pÄ hur samhÀllet förÀndras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gÀller teknikanpassning.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte har varit att ta reda pÄ vad idrottstrÀnare har för syn pÄ mental trÀning och gruppdynamik. Vi ville Àven ta reda pÄ vad de aktiva anser vara viktiga egenskaper samt vad de har upplevt som negativa egenskaper hos sina trÀnare nÀr det gÀller mental trÀning och gruppdynamik.Vilken syn har de intervjuade trÀnarna pÄ gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ gruppdynamik?Hur gÄr trÀnare tillvÀga för att frÀmja en bra gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade trÀnarna inom pÄ mental trÀning?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ mental trÀning?Hur kan trÀnare gÄ tillvÀga för att hjÀlpa sina aktiva med mental trÀning?MetodVÄr förundersökning innan huvudstudien bestod av en enkÀt, en intervju och en genomgÄng av litteratur. DÀrefter har vi valt att intervjua Ätta personer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. För att dels fÄ ett sÄ brett material, dels fÄ med sÄ mycket av de intervjuades aspekter av omrÄdet anvÀndes öppna frÄgor i intervjuerna.

I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden frÄn organisationen Djurens RÀtt. Studiens syfte Àr att undersöka hur Djurens RÀtt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens RÀtt Àr en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhÄller sig till andra aktörer i samhÀllet i sina pressmeddelanden. Studien ut-gÄr teoretiskt och metodologiskt frÀmst frÄn den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus pÄ det ideationella och erfarenhetsmÀssiga. Utöver detta Àr Àven positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien.

Avfall frÄn rivning, ombyggnad och renovering innehÄller mÄnga miljö- och hÀlsostörande Àmnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel Àr avfall som innehÄller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gÀller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som fÄr hantera och transportera. Det avfall som inte rÀknas som farligt bestÄr inte alltid av ofarligt material som kan ÄteranvÀndas eller Ätervinnas.

I detta exjobb har en trÄdlös enhet för vibrationsmÀtning pÄ maskiner konstruerats. Arbetet har gÀllt bÄde hÄrdvara ochmjukvara. I arbetet ingÄr bland annat implementering av olika digitala filter i den mikrokontroller som valts ochframtagning och implementering av ett kommunikationsprotokoll för trÄdlös kommunikation. Resultatet har blivit att enkomplett fungerande prototyp pÄ en mÀtenhet med lovande egenskaper kunnat tas fram..

Syftet med detta examensarbete Àr att normkritiskt granska ett av de vanligaste lÀromaterial som anvÀnds i sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet, Sex & sÄnt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhÄller sig till den mÄngfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger pÄ en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kÀrlek och sex. För att synliggöra hur normer och vÀrderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val anvÀnds analysredskap frÄn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet frÄn den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, sprÄkhandlingar, satskonstruktioner och ordval pÄ olika sÀtt bidrar till att bÄde bryta och upprÀtthÄlla begrÀnsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien Àr att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Problem:Idag konkurrerar Internethandeln alltmer med den traditionella handeln. Företagen mÄste söka efter nya konkurrensmedel. MÄnga företag försöker styra över sina konsumenter. HÀr ser vi ett problem dÄ konsumenters önskemÄl lÄngt ifrÄn alltid stÀmmer överens med företagens strategier. En möjlighet att öka företagets förstÄelse för kundens önskemÄl och förbÀttra sina strategier Àr att studera konsumenternas beteende.

I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

Det hÀr Àr en studie i hur vi kan utveckla de smÄ, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer anvÀndbara. Jag har studerat fyra smÄ, centralt belÀgna, offentliga platser i Malmö. TvÄ av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en lÄg grad av aktivitet förekommer pÄ de andra tvÄ. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer pÄ platserna, av hur offentliga platserna egentligen Àr och möjligheten för appropriation pÄ platserna. Med utgÄngspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med lÄg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel pÄ hur de smÄ, urbana, offentliga platserna kan göras mer anvÀndbara.

Idag Àr det mÄnga som ifrÄgasÀtter det seniora ledarskapet i bankvÀsendet; frÄgan debatteras flitigt i media och engagerar mÄnga. DÀrför Àr syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankvÀsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten och beslutsfattare pÄ politisk nivÄ. UtgÄende frÄn Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militÀra relationer studerar jag 1974 och 1996 Ärs underrÀttelseutredningar för att genom en jÀmförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrÄn teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehÄllsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten tjÀnar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrÀttelsetjÀnst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet rÄder en uttalad och tÀmligen oförÀndrad syn pÄ att det Àr de funktionella fordringarna som styr den militÀra underrÀttelsetjÀnsten. Med en förÀndrad sÀkerhetspolitisk situation har den militÀra underrÀttelsetjÀnsten fÄtt en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn pÄ behov av kontroll och insyn i underrÀttelsetjÀnsten har ökat. UnderrÀttelsetjÀnstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sÀgas ha minskat..

Idag Àr det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstÄr eller pÄ ett eller annat sÀtt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tÀnka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hÀlft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likstÀllas med mÀnniskors mentala tillstÄnd och dÀrför anvÀndas för att förklara dessa. Ett sÄdant pÄstÄende förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.