Stroke Àr den tredje vanligaste dödsorsaken och varje Är insjuknar ungefÀr 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förÀndring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: pÄ vilket sÀtt kan sjuksköterskan hjÀlpa stroke patienter att uppnÄ en god livskvalitet? Vilka faktorer pÄverkar patienternas livskvalitet? Finns det nÄgon skillnad pÄ livskvalitet nÀr det gÀller strokedrabbade mÀn och kvinnor? Denna studie bygger pÄ tretton vetenskapliga artiklar.

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga pÄ den svenska landsbygden för att bÀttre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nÀstan inte förÀndrats under mÄnga Ärhundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populÀra och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bÀttre miljö för djur och mÀnniskor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytÀnkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dÄtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utstrÀckning de Löfvenskiöldska spÄren, trots stora förÀndringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begrÀnsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktÀren pÄ dessa byggnader.FÀltstudien omfattade fyra olika anlÀggningar, ett bostadshus och tre ekonomibyggnader: Bostadshuset NÀs Söderby utanför Uppsala, magasinet pÄ Wappa sÀteri utanför Enköping, Mölnbo ladugÄrd i FÀringe och ladugÄrden pÄ Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen Àr att man fortfarande kan finna exempel pÄ vÀl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förÀndrats över tid, finns spÄren av Löfvenskiölds ritningar kvar och dÄ i relativt oförÀndrat skick..

I den hÀr rapporten utreds möjligheten att frÀsa laxkilar av konstruktionsstÄl, enkomponent som ingÄr i de vÄgkraftgeneratorer som utvecklas vid Uppsala universitet,genom att anvÀnda en industrirobot. Denna anvÀndning av robotar inom bearbetningskiljer sig frÄn den konventionella genom att roboten hÀr genom helabearbetningsmomentet hÄller det bearbetade stycket. Den vanliga anvÀndningen avrobotar inom bearbetning Àr att roboten anvÀnds för att plocka stycket i och ur enbearbetningsmaskin. Genom att istÀllet lÄta roboten hÄlla stycket genom helabearbetningen kan dess flexibilitet utnyttjas.Rapporten presenterar resultat av den anvÀnda robotens uppmÀtta egenskaper samtpraktiska tester av frÀsning. Ett antal laxkilar har tillverkats med metoden och utifrÄnanalyser av dessa har en kvalitetsmÀssigt och produktivitetsmÀssigt utvÀrdering avmetoden gjorts.Ett robotverktyg för att hÄlla Àmnet som ska bearbetas har designats och en prototyp avverktyget har tillverkats.

Under det senaste decenniet har en skÀrpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strÀngare lagstiftningen Àr att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som stÀlls och dÀrmed mÄste de stÀngas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttÀckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sÀtt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser Àr att ÄteranvÀnda restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan anvÀndas som konstruktionsmaterial vid sluttÀckning av deponier Àr bottenaska och en tÀnkbar applikation Àr som drÀneringsskikt.

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

Tecken finns pÄ att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och stÀller grundlÀggande programmeringsprinciper pÄÀnda. Vad kan ett deklarativt förhÄllningsÀtt tillföra och vad innebÀr detatt programmera funktionellt? Variabler Àr en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur berÀkningar skall utföras av datorn.

InledningFör snart tvÄ Är sedan trÀdde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjÀnsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen Àr att belysa kunskapslÀget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmÀnna ledarskapsteorier. Detta görs utifrÄn en svensk kontext med forskningen som Àr bedriven i Sverige frÄn förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhÄller sig ovanstÄende skrivningar till det som betecknas som allmÀnna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som stÄr för analysramen i studien Àr fyra perspektiv inom den allmÀnna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfÀrdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

År 2009 lade Högsta Domstolen fram tvĂ„ prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I & II) som har kommit att stĂ€rka kraven pĂ„ bevisvĂ€rderingen i vĂ„ldtĂ€ktsmĂ„l. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur mĂ„lsĂ€gande och tilltalad kodas grammatiskt i vĂ„ldtĂ€ktsdomar och att jĂ€mföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fĂ€llande domslut.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar sĂ„ledes processtyper, förstadeltagare och agentivitet. FöremĂ„l för undersökningen Ă€r Ă„tta domslut frĂ„n GĂ€vle tingsrĂ€tt som lagförts mellan 2010?2014. HĂ€lften av domsluten Ă€r friande, hĂ€lften Ă€r fĂ€llande.Resultatet visar att mĂ„lsĂ€gande och tilltalad genomgĂ„ende kodas med olika processtyper vilket fĂ„r konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna.

Arbetslivet har genomgÄtt en förÀndring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriÀrutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hÄlla sig anstÀllningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhÀllsförÀndring krÀvs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvÀgledning, för att hjÀlpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mÄl Àr att ta fram ett verktyg, i form av karriÀrrÄd, i syfte att hjÀlpa individer att nÄ deras uppsatta karriÀrmÄl. I den hÀr studien handlar karriÀrrÄd om att lÀra av de som gÄtt före, för att se om det finns nÄgot i deras sÀtt att utveckla sin karriÀr som skulle kunna fungera Àven för andra.

Sammanfattning Titel: Hedgefonder ? En deskriptiv och normativ studie Författare: Johan Bergenudd, Anna PetrĂ©n Handledare: Hossein Asgharian Ämne: Finansiering Sökord: Flexibilitet, hedgefonder, högvattenmĂ€rke, prestationsrelaterade fondavgifter, riskjustering. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ge omfattande kunskap om hedgefonders egenskaper, strategier och det prestationsrelaterade avgiftssystem som föreligger. Genom att studera de svenska hedgefonderna vill vi dessutom försöka pĂ„visa ett eventuellt samband mellan framtida risktagande och avkastningens storlek i förhĂ„llande till övriga hedgefonder respektive det egna högvattenmĂ€rket. Metod: DĂ„ kunskapen om hedgefonder Ă€r lĂ„g kommer vi i arbetet att belysa deras olika karaktĂ€rsdrag för att öka kunskapen om denna fondtyp.

Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

Skogen har sedan Ärtusenden tillbaka nyttjats av mÀnniskan för sitt leverne. Allteftersom möjligheten att Àga egen skog och att skogens ekonomiska betydelse har ökat har vÀrderingen av skog förÀndrats. AvkastningsberÀkning har lÀnge legat till grund för vÀrdering av skog, men idag rÀcker inte detta för att uppskatta marknadsvÀrdet pÄ skogsfastigheter. Det Àr tydligt att det Àr fler bakomliggande faktorer Àn den skogliga avkastningen som spelar roll för prisbildningen. Huvudsyftet med denna studie var att öka kunskapen om prisbildningen pÄ skogsfastigheter samt att undersöka och eventuellt utveckla vÀrderingsgrunder.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur FisksÀtra Folkets hus styrs med ett interimistiskt ledarskap. Den ska Àven belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ nÀr en organisation styrs av ett interimistiskt ledarskap.Studien besvarar tre olika frÄgestÀllningar: "Hur har det tillfÀlliga ledarskapet pÄverkat organisationen samt relationen mellan ledaren och medarbetarna?" "Hur upplever den tillfÀlliga ledaren i FisksÀtra folketshus, sin tillfÀlliga position, samt hur upplever medarbetarna i organisationen det tillfÀlliga ledarskapet?" och " Vilka egenskaper, utifrÄn den tillsatta ledarens och medarbetarnas egna erfarenheter, uppfattas vara viktiga i ett tillfÀlligt ledarskaps position och hur bör hon utöva dessa egenskaper?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien anvÀnde sig av semi-strukturerade intervjuer pÄ samtliga anstÀllda i FisksÀtra Folkets Hus. Intervjuerna sammanstÀlldes och utifrÄn den samlade empirin kunde vi tolka och dra slutsatser kring frÄgestÀllningarna.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet Àr all typ av rörelse som ger ökad energiomsÀttning, det har mÄnga positiva yttringar pÄ kroppen, dess organ och vÀvnader. Definitionen av fysik trÀning Àr aktivitet som syftar till att öka den fysiska prestationsförmÄgan. Fysisk inaktivitet Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Motivation Àr en faktor som pÄverkar en individ i en livsstilsförÀndring nÀr det gÀller fysisk trÀning. Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera den fysiska kapaciteten och motivationsnivÄn hos inaktiva unga vuxna under en Ätta veckors trÀningsperiod.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vÀgledningsomrÄden att lÀmna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som fÄr dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anstÀllningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark Àr en potentiell arbetsmarknad för svenska vÀgledare. Teori som anvÀnds i studien Àr push-pull. Ogynnsamma villkor pÄ en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor pÄ en annan drar till sig, pull.