EN KINESISK ROBOT En C-uppsats om artificiell intelligens, med utgångspunkt i Det kinesiska rummet ? ett argument av John R. Searle
Artificiell intelligensSearleJohn R.TuringAlanSystematic philosophyEthicsAestheticsMetaphysicsEpistemologyIdeologySystematisk filosofiEtikEstetikMetafysikKunskapsteoriIdeologiPhilosophy and Religion
Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?. Tanken var - och är - dock inte okontroversiell och John R. Searle formulerade, 1980, ?Det kinesiska rummet?, som en reaktion på den. Det kinesiska rummet (stor bokstav betyder att jag syftar på Searles tankeexperiment och argumentet som det utgör, skilt från då jag syftar på rummet i tankeexperimentet och använder liten bokstav) är riktat mot påståendet att en dator kan förstå. Searle vill visa att datorer inte kan förstå och därmed inte verkar kunna vara medvetna. Han påstår också att man inte kan testa en artificiell intelligens? förmåga på ett tillförlitligt sätt och att den därför inte kan jämföras med en människas egenskaper.