Sök:

Sökresultat:

734 Uppsatser om Fritt kassaflöde - Sida 10 av 49

MatematiklÀrares pedagogiska problem : Vilka Àr enligt lÀrarna vanligast, och hur skiljer sig olika lÀrare i frÄgan?

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

Att motivera Àldre personal till arbete - Àr kompetensöverföring en lösning?

Inom de nÀrmaste Ären kommer en förÀndring att ske pÄ arbetsmarknaden p.g.a. att 1940-talets babyboom kommer att resultera i mÄnga Àldre medarbetare. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka vad som motiverar Àldre sÄ att personalpolicys kan utformas efter deras behov sÄ att deras fulla potential kan utnyttjas. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om kompetensöverföring Àr ett sÀtt att fÄ Àldre medarbetare att kÀnna sig motiverade pÄ arbetet. Kompetensöverföring Àr viktigt för att inte kompetens ska gÄ förlorad nÀr de Àldre gÄr i pension.

FrÄn dagis till förskola- En utvecklingsprocess i tid

Syftet med denna uppsats Àr att pÄvisa skillnader mellan daghem och förskola som verksamheter. Vi vill undersöka pÄ vilket sÀtt förskolan Àr mer pedagogiskt utvecklad och genomtÀnkt Àn daghemsverksamheten var. Uppsatsen bestÄr av litteratur som behandlar relevant forskning kring utvecklingen frÄn daghem till förskola och vad det innebÀr för förskollÀraren. Med stöd av litteraturen valde vi att göra en enkÀtundersökning dÀr respondenterna fick tillfÀlle att fritt besvara frÄgor kring sitt förhÄllningssÀtt till de förÀndringar som har pÄverkat verksamheten och yrkesrollen. Undersökningen Àr gjord pÄ 25 slumpmÀssigt utvalda förskolor i en kommun i SkÄne och bland dessa svarade 17 respondenter.

Bildskapande i förskolan: Pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Kvinnliga lÀkare och manliga mÀn - en studie kring femininitet och maskulinitet i tvÄ svenska podcaster

Syftet med denna uppsats Àr att granska tvÄ podcaster, en med enbart mÀn och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys pÄ C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med vÄra observationer i sprÄket jÀmför vi med tidigare populÀrkulturell forskning pÄ medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. VÄrt hopp med detta Àr att kunna se huruvida podcasten, som Àr hyllat som ett fritt medium, Àr en plattform för nytÀnkande eller bakÄtstrÀvande ideal. I vÄr analys visar vi bland annat hur programledarna anvÀnder sitt kön som ett upptrÀdande.

Den etniska segregationens tvÄ dimensioner. Fritt val eller stigmatisering av etniska grupper? -en diskursiv studie om etnisk boendesegregation frÄn 70-tal till idag

In what way has the ethnic housing segregation changed from the 1970ÂŽs until today and has the politics concerning these matters dealt with the ethnic segregation as a phenomenon that occur due to free choices of ethnic groups or as a stigmatization and marginalization of ethnic groups? To be able to find out what actual changes there are to be seen in the political measures regarding the ethnic housing segregation from the 70ÂŽs until today, I have made a discoursive investigation of some of the states official investigations from each of the decades. I chose to focus on a qualitative analysis and my theoretical framework consists of theories considering grouprights as well as structural and cultural explanations.I realize that the changes have been proportionately high retorically, but the actual changes have not been that obvious. I find a retorical development that has changed from the idea of the great impact of the immigrant in the ethnic segregation process, at the same time as huge differences between groups emerge, to establish a gap between us an them and a stigmatization of ethnic groups. The development somehow seems to have reconnected to the first stage.

Mobboffers lidande : En studie om mobbning och samhÀllsmisslyckande

Syftet med denna studie var att undersöka om mobbningen kan pÄverka hÀlsa ochlivskvalitet hos de drabbade. I studien ingick sju personer som utsattes förkrÀnkande behandlingar under sin skolgÄng. Studien gick ut pÄ att fÄngainformanternas upplevelse kring mobbningen och dÀrför valdes en kvalitativinriktning med dataanalys baserad pÄ grounded theory. Informanterna fick frittberÀtta om sin upplevelse kring mobbning, i form av en semistrukturerad intervjusom innehöll följande moment: hemsituation, skolsituation och livet under ochefter mobbningen. Analysarbete resulterade i kÀrnkategorin?SamhÀllsmisslyckande?.

Det förÀndrade strandskyddet: gÀllande rÀtt och ansvarsfördelning

Arbetet i den hÀr rapporten har koncentrerats pÄ att ta fram vad som i nulÀget Àr gÀllande rÀtt i strandskyddsbestÀmmelserna. Vi har anvÀnt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lÀgga alltför stor vikt vid kÀllor som tillkommit innan Är 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förÀndrat utseendet pÄ lagrummen. Vi har undersökt hur det Àr tÀnkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frÄgor och hur strandskyddsfrÄgorna har skötts innan lagÀndringarna infördes. Vi kan konstatera att den Àndrade lagstiftningen kommit att innebÀra vissa förbÀttringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

Systemutvecklingsmetoder, strategier och profil ? en studie av Know IT pÄ avdelningen Enterprise Content Management i Malmö

Det finns i dagslÀget mÀngder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns Àven företag som vÀljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant Àr hur anvÀndandet av metoder eller avsaknaden av desamma pÄverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jÀmföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som Àr bra respektive dÄligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken anvÀnts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestÄtt av intervjuer.

Elevdemokrati - med utveckling för elever och lÀrare som bonus

UtgÄngspunkten i mitt arbete har varit att ta reda pÄ om jag som pedagog kan pÄverka elever att ta eget ansvar för sitt lÀrande. FrÄgorna jag ville ha svar pÄ löd: Hur tÀnker elever dÄ de fritt fÄr vÀlja bÀnkkamrat? Kan jag som pedagog, genom pÄverkan, vÀgleda elever till att finna sitt optimala inlÀrningsklimat? Hur överensstÀmmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda pÄ om alla elever i klassen hade nÄgon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. SjÀlva undersökningen, aktionsforskningen, strÀckte sig över fyra veckor. I början pÄ veckorna lÀt jag eleverna vÀlja bÀnkkamrat efter kriterier som jag pÄtalat inför valen.

SamhÀllets kÀrleksministerium och batikhÀxan : FörestÀllningar om socialtjÀnsten och socialarbetare pÄ Flashback Forum.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet pÄ riktigt!? etablerat sig som det forum pÄ Internet dÀr kontroversiella Äsikter och provocerande material fÄr fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext nÀr det gÀller förestÀllningar om nÄgot sÄ allmÀngiltigt som vÀlfÀrdsverksamhet. Studiens syfte Àr att synliggöra de förestÀllningar om socialtjÀnsten och socialarbetare som finns pÄ Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jÀmföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjÀnsten och socialarbetare, SocialtjÀnsten och socialarbetares verksamhet, SocialtjÀnsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjÀnsten och socialarbetare.

Samordningsansvar och produktionskrav : RehabiliteringshandlÀggares arbetssituation och yrkesroll inom FörsÀkringskassan

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolÄr tvÄ klass dÀr jag först lÄtit eleverna uppleva berÀttelser pÄ olika sÀtt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berÀttelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns lÀsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt Àr om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berÀttelser pÄ det viset som vi anvÀnder litteratur i skolan eller om de saknar nÄgot. Forskningen visar att lÀsningen har minskat och lÀsvanorna skiljer sig mellan könen. HöglÀsningen har betydelse för lÀsinlÀrningen dÄ den ger ett rikare ordförrÄd och ökar allmÀnbildningen.

Deltagande systemutveckling ur anvÀndarnas perspektiv

Under vÄr utbildning har vi funnit att resonemangen kring anvÀndarmedverkan oftast beskrivs utifrÄn systemutvecklarens perspektiv och menar att det hÀr finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur anvÀndarna ser pÄ systemutvecklingsprocessen. Vi har dÀrför valt att undersöka hur anvÀndarna pÄverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssÀtt fÄr för pÄverkan hos deras uppfattning, instÀllning och kunskap kring datorstödet. Syftet Àr att förbÀttra kommande involvering av anvÀndarrepresentanter dÄ man med en förbÀttrad förstÄelse av hur dessa ser pÄ sin medverkan, bÀttre kan anpassa den till deras uppfattningar och mÄlsÀttningar med arbetet. I syfte att ge en sÄ djuplodande bild av anvÀndarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer dÀr respondenterna gavs tillfÀlle att svara fritt och med egna ord. VÄr studie har, bland annat, visat att anvÀndarmedverkan leder till att anvÀndarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de Àr bra system eller inte.

NÀr ett blir tvÄ

Kandidatuppgiften som vi blev tilldelade innefattade utmaningen att bygga en tillbyggnad till en mycket historisk byggnad i centrala Stockholm. Den existerande byggnaden, som stÄr i behov av en tillbyggnad, huserar Nationalmuseum. Museet var frÄn början en gest till folket att fÄ ta del av den kungliga konstskatten. Idag fyller museet inte bara de kungliga samlingarna utan all form av nationell konst och design frÄn lÄngt bak i tiden fram till modern tid.  Dessutom innehÄller byggnaden en administrativ avdelning med administrativ personal samt magasin och ateljéer. PÄ grund av mÀngden konst och ökade krav pÄ arbetsmiljö och sÀkerhet sÄ behöver man nu bygga ut.

Det gĂ„r inte att spela Ödessymfonin utan att kunna noter: En studie om hur lĂ€rare och studenter uppfattar noter och gehör i undervisningen

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa lÀrare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill ocksÄ undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjÀlp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, tvÄ lÀrare och tvÄ studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. FrÄn intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och frÀmja elevens musikaliska utveckling. De bÄda studenterna hÀvdade att ett musicerande som sker via gehöret Àr mer fritt och personligt, men vidhÄller ocksÄ att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->