Sökresultat:
734 Uppsatser om Fritt kassaflöde - Sida 11 av 49
Improvisation i fokus : övning av improvisation i jazzmusik
Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet pÄ riktigt!? etablerat sig som det forum pÄ Internet dÀr kontroversiella Äsikter och provocerande material fÄr fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext nÀr det gÀller förestÀllningar om nÄgot sÄ allmÀngiltigt som vÀlfÀrdsverksamhet. Studiens syfte Àr att synliggöra de förestÀllningar om socialtjÀnsten och socialarbetare som finns pÄ Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jÀmföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjÀnsten och socialarbetare, SocialtjÀnsten och socialarbetares verksamhet, SocialtjÀnsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjÀnsten och socialarbetare.
Ett perspektiv pÄ skolvalsreformen : En studie om hur fyra skolledare ser pÄ reformen det fria skolvalet och dess pÄverkan pÄ den svenska skolan gÀllande skolsegregation och kunskapsresultat utifrÄn mÄlet en likvÀrdig skola
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge lÀsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trÀdde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kÀnnedom för lÀsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrÄn forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolvÀsendet. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och stÀllts i förhÄllande till Max Webers teori om vÀrderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar pÄ marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun dÀr den Àr gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att pÄverka mer i framtiden..
Fritt skapande i fritidshemmet: Ett verktyg för lÀrande eller ett tidsfördriv?
I detta arbete har den skyldighet hyresvÀrdar och hyresgÀster har mot varandra nÀr det gÀller underhÄlls- och vÄrdplikt behandlats samt den grÀnsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas Àven nÀr parterna kan bli skadestÄndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig pÄ att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador fÄr ersÀtta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart stÄr att det rÄder en viss oklarhet gÀllande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstÄtt i lÀgenheten. DÀrför kan det vara svÄrt att som hyresgÀst och hyresvÀrd veta vad som egentligen Àr deras ansvar och inte.
Vi spelar inte bara fotboll
Dagens samhÀllsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil stÀller höga krav pÄ ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte Àr att kartlÀgga om en grupp gymnasieelever har förmÄgan att vÀrdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som lÀst idrott och hÀlsa. Resultatet har tolkats med hjÀlp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad frÄn vid koncentrering och kategorisering anvÀnds hÀr ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det vÀxlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om mÄlen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna vÀrdera fysisk aktivitet.
Children?s perspective on leisure time centers
Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn pÄ tvÄ skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lÀrande pÄ fritidshem. Vi menar att det Àr viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vÄrt arbete ligger pÄ barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar för att förstÄ vad barnen har att sÀga om sitt fritidshem.
Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet?
Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll?
Hur beskriver barn vad de lÀr sig?
I tidigare forskning har vi anvÀnt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.
Ordet Àr fritt. Om"köttberg"och andra kulturella förestÀllningar om 40-talister
I början av december 2004 benÀmnde den dÄ tÀmligen nya socialdemokratiska finansministern PÀr Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder pÄ ett frukostmöte för nÄgra av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet Àr det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern sjÀlv hÀvdar nÀmligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfÀllen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmÀrksammades i media fÄtt motta bÄde vrede och visst medhÄll.
Gymnasievalet - Hur fritt Àr det egentligen? : En studie om pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet ur ett elevperspektiv
Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program Àn tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet Ànnu viktigare för elevers framtida karriÀrutveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer eleverna anger pÄverkar dem nÀr de vÀljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvÀgledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frÄgestÀllningarna. Studien genomförs med hjÀlp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna sjÀlva och deras intresse och framtidsdrömmar Àr de mest betydelsefulla faktorerna. VÄrdnadshavare har Àven en stor pÄverkan, det visas dÄ eleverna tenderar att reproducera sina vÄrdnadshavares utbildningsvÀg.
Heder, familjen och kulturen : En kvalitativ studie med fokus pÄ unga kvinnor med rötter frÄnmellanöstern.
Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat vÄld, men om man belyser hedersproblematiken utifrÄn ett annat perspektiv kan man öka förstÄelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstÀmmer med det vÀsterlÀndska samhÀllet. Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter frÄn mellanöstern samt huruvida dessa aspekter pÄverkar eventuella frihetsbegrÀnsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer dÀr de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berÀtta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig ocksÄ pÄverka deras förhÄllningssÀtt till specifika regler och normer. FrihetsbegrÀnsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jÀmförelse med svenska kvinnor. Det Àr dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig sjÀlva som förtryckta utan snarare som en medmÀnniska i en kultur som skiljer sig Ät frÄn andra kulturer..
?Dom skulle aldrig ta en rosa bok? - Fyra lÀrare om pojkars attityd till lÀsning och skönlitteratur
Undersökningen som har genomförts grundar sig pÄ fyra lÀrares tankar och upplevelser av pojkars relation till lÀsning och skönlitteratur samt hur de arbetar med detta. LÀrarna arbetar pÄ högstadiet, Ärskurs 7-9. Vi har genomfört intervjuer som transkriberats och sammanstÀllts. Det visade sig att samtliga lÀrare upplevt att pojkar har ett större motstÄnd till lÀsning och skönlitteratur Àn vad flickorna har. Det visade sig ocksÄ att pojkarna vÀljer att lÀsa annan litteratur Àn vad flickorna vÀljer att lÀsa.
Servicekvalitet och dess styrning
Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.
Generering av parser för reMIND
reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.
Produktionsbemyndiganden och commitment i industriella relationer
Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.
Drömmen om broderskap och enighet
Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien &
Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i
federationen blev sjÀlvstÀndiga stater. Detta medförde att mÀnniskorna fick en ny identitet.
Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville fÄ reda pÄ om det finns konflikter
mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hÄrdast under kriget, vilka var serber,
kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fÄtt fram
genom en kvalitativ metod dÀr intervjuer Àr min utgÄngspunkt med relevanta teorier.
Ungdomars vÀg till ett liv fritt frÄn kriminalitet : -En kvalitativ intervjustudie om kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet genom behandling pÄ institution
MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .
Varför elevinflytande? : Och kan det fria skrivandet vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet?Hur resonerar elever och deras lÀrare?
Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.