PÄ grund av bankernas roll i 2008 Ärs finanskris har förtroendet för banker sjunkit vÀrlden över. För att stabilisera situationen sÄ har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhÄlla sig till. DÀribland ett högre kapitalkrav. NÄgot som garderar bankerna mot framtida kriser men som Àven ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som bestÄr av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt Àgda banken SBAB genomfört begrÀnsningar i sin verksamhet.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.

Under de senaste Ären har intresset för miljö ökat och den har fÄtt allt större utrymme i media. En del av uppstÄndelsen grundar sig i USA?s f.d. vicepresident Al GoreŽs engagemang i klimatfrÄgan, vilket medfört att bÄde privatpersoner och företag har fÄtt upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad kÀnt att de mÄste aktivt jobba för miljön frÀmst för att de kÀnner en press frÄn sina intressenter.

Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3-regelverken utifrÄn ett branschperspektiv. De nya k-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnÀmnden Àndrade redovisningsnormgivningen för att bÀttre passa de internationella normerna. DÄ k-regelverken blev obligatoriska för rÀkenskapsÄr efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta stÀllning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillÀmpa under Är 2014. DÄ det föreligger betydande redovisningsmÀssiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för mÄnga företag karaktÀriserats av osÀkerhet och risk. Företags förmÄga att hantera risker och möjligheter som uppstÄr i samband med osÀkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering dÄ det Àmnar till att sÀkra organisationens framtid.Examensarbetet syftar till att utifrÄn ett branschperspektiv öka förstÄelsen kring de mindre företagens sÀtt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förÀndringar.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har grÀnsöverskridande placeringar i utlÀndska tillgÄngar underlÀttats och blivit en alltmer ökande trend bland vÀrldens investerare. Vid en nÀrmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det Àr som driver respektive repellerar investerare frÄn investering i utlÀndska marknader. FrÀmst har svenska investerares instÀllning till och aktivitet pÄ utlÀndska marknader med avseende pÄ direktÀgda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestÀms av marknadsrelaterade riskkomponenter sÄsom likviditetsperspektivet och skattelÀget, men Àven den personliga utgÄngspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare Àr ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut sÄsom den lÄngsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestÀmda lÀget, som gör en fastighet kÀnslig för miljö ? och omgivningspÄverkan till följd av politisk instabilitet och omrÄdesspecifika omvÀlvningar.

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer vÀrldsomfattande och med detta har kraven ökat pÄ en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige rÄder sedan lÀnge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som rÄder i mÄnga andra lÀnder. Det Àr viktigt att Sverige utformar sina Ärsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprÀtthÄlla konkurrenskraften och lÀsvÀnligheten och dÀrmed Àven kunna attrahera utlÀndska intressenter. En förutsÀttning för detta Àr attförÀndra det rÄdandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrÄn det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rÄdande kopplingen.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Som en direkt reaktion pÄ företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssÀkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen föresprÄkar starkt att företagen ska stÀrka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen Àr idag skyldiga att följa lagen och detsamma gÀller deras dotterbolag i hela vÀrlden. Det har inneburit att lagen har fÄtt en global betydelse för finansmarknaden och pÄverkar Àven företag hÀr i Sverige. Det svÄraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett perspektiv som vÀxt sig starkare under de senaste Ären. I störreorganisationer med interna företagshÀlsor Àr det HR och förstnÀmnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser. Studien har sin utgÄngspunkt i att vifick möjligheten att studera hur tvÄ olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgrÀnser och uppfattar ett hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka samarbetet mellan HR och HÀlsan &Arbetslivet inom VÀstra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthÀlsofrÀmjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom omrÄdet berör HR:sförÀndrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshÀlsovÄrdens pÄgÄende resa som under de senaste Ärtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstÀnk och inkluderar fler yrkesgrupper Àn tidigare. Kapitlet avslutas med enframstÀllning av det hÀlsofrÀmjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

I denna rapport redovisas en studie av hur nationella mÄl inom samhÀllsplaneringsomrÄdet kan brytas ned till lokalnivÄ. Studien avgrÀnsas till att studera hur en kommun skall vÀlja markomrÄden för framtida bostadsbebyggelse med mÄlet om hÄllbarhet. För att fÄ en tillÀmpning av metoderna sÄ anvÀnds UmeÄ kommun som illustration. UmeÄ kommun har tydligt angivit en hÄllbar utveckling som mÄl i sin översiktsplan, tack vare detta fÄs dessutom en intressant diskussion om hur vÀl kommunen lyckats med att nÄ detta mÄl. För att kunna utröna hur vÀl kommunens utbyggnadsordning svarar mot en hÄllbar utveckling anvÀnds multikriterieanalys.