Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Studien underso?ker mo?jligheten att anva?nda ledande partiklar besta?ende av silver- belagda kopparflingor, fo?r att tillverka konduktiva ledningsbanor pa? textilsubstrat. Syftet med denna studie har varit att tillverka de banorna med hja?lp av screentryck- teknik. Sammansa?ttningen av bela?ggningsformuleringen har en stor inverkan pa? den be- lagda textilen och de ledande egenskaperna.

Sverige har ett för vÀrlden unikt pensionssystem i det att systemet tar hÀnsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som Àven gÄr under benÀmningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla nÀr det gÀller den lÄngsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora pÄfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att fÄ en mer robust portfölj som bÀttre kan tÄla finansiella pÄfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnÄ diversifieringsfördelar Àr att lÄta sina fastighetsportföljer vÀxa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

PÄ senare Är har kraven pÄ företagens handlingar och vÀrderingar ökat runt om i vÀrlden. För att kunna tillgodose omgivningens krav vÀljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnÀmns i en hÄllbarhetsredovisning som innehÄller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens frÀmsta skÀl till varför de börjar hÄllbarhetsredovisa Àr att de vill legitimera sig med sina intressenter och pÄ sÄ vis skapa goda relationer till sin omgivning. HÀr anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser pÄ hÄllbarhetsredovisning, Àr det ett sÀtt att vÀrva investerare och marknadsföra bolaget eller Àr det en styrfunktion för att förbÀttra företaget och dess omgivning? I studien poÀngteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hÄllbarhetsredovisning jÀmfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa kÀllor.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus pĂ„ företags ansvar gentemot miljö och samhĂ€lle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag vĂ€ljer att publicera hĂ„llbarhetsredovisningar. HĂ„llbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som Ă€r bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhĂ„llanden. Samtidigt har saker börjat hĂ€nda pĂ„ finansmarknaden dĂ„ bĂ„de institutionella investerare och vanliga kunder stĂ€ller krav pĂ„ att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, sĂ„ kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag fĂ„r ingĂ„ i en etisk anpassad fond hĂ€mtas frĂ„n flera kĂ€llor, dĂ€r hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r en av dem. Forskning visar pĂ„ att det som redovisas i hĂ„llbarhetsredovisningar inte alltid Ă€r den information som en analytiker behöver för att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt kunna göra sin vĂ€rdering av företaget.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv instÀllning till hur risk mÀts i Basel II. Det Àr framför allt möjligheten att minska kapitaltÀckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förvÀntats medföra ett större ifrÄgasÀttande av Basel II och dess riskbedömningar, men sÄ Àr inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utstrÀckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frÄgan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmÀtningsmetoder varnade de europeiska bankerna nÀr de köpte pÄ sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007, mÀrks en förÀndrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

SmÄföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag dÄ de har svÄrt att erhÄlla finansiering pÄ vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krÀvs det att de i sin tur erhÄller finansiering frÄn en investerare, som dÀrför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien Àr baserad pÄ en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försÀkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville fÄ en förstÄelse och kartlÀgga processen i och med att en investerare vÀljer att investera i en VC-fond och Àven visa pÄ de olika problemen som investeraren möter pÄ vÀgen.Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, dÄ vi i vÄr teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstÄ vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem Àven uppstÄr för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi Àven bidrar med ny forskning inom omrÄdet och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssÀtt.Första steget bestÄr i att investeraren bedriver en ?screening process? vilket innebÀr att investeraren gör en aktiv utvÀrdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team.

De senaste Ă„ren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i vĂ€rlden och kritiken mot nĂ€ringslivet har stundtals varit hĂ„rd. Föranlett av dylika hĂ€ndelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Åsbrink. Dess syfte var att bidra till bĂ€ttre styrning av svenska bolag och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna Ă„terupprĂ€tta nĂ€ringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansĂ„gs vara en förutsĂ€ttning för att kunna stĂ€rka nĂ€ringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.