Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för tjÀnstemÀnnens syn pÄ deras organisations möjligheter att tillhandahÄlla offentliga e-tjÀnster samt deras uppfattning om arbetsinnehÄll har förÀndrats i samband med implementering av e-tjÀnster. Fokus riktas mot tjÀnstemÀn vid Karlskrona kommun. I den hÀr studien har vi valt att anvÀnda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt bestÄende av kvalitativa intervjuer bÄde enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjÀnstemÀn kopplar utveckling av e-tjÀnster till ökad effektivitet pÄ individnivÄ och ett sÀtt att öka service till medborgare pÄ organisationsnivÄ. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framÄt, men ingen av dem uppger att de kÀnner till om nÄgon e-tjÀnst som tagits fram pÄ initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för tjÀnstemÀnnens syn pÄ deras organisations möjligheter att tillhandahÄlla offentliga e-tjÀnster samt deras uppfattning om arbetsinnehÄll har förÀndrats i samband med implementering av e-tjÀnster. Fokus riktas mot tjÀnstemÀn vid Karlskrona kommun. I den hÀr studien har vi valt att anvÀnda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt bestÄende av kvalitativa intervjuer bÄde enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjÀnstemÀn kopplar utveckling av e-tjÀnster till ökad effektivitet pÄ individnivÄ och ett sÀtt att öka service till medborgare pÄ organisationsnivÄ. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framÄt, men ingen av dem uppger att de kÀnner till om nÄgon e-tjÀnst som tagits fram pÄ initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

För att sÀkerstÀlla demokratin i samhÀllet Àr det viktigt att vanliga medborgare har insyn i den statliga och kommunala verksamheten. Samtidigt mÄste det Àven anses vara av yttersta vikt att skydda enskilda personer vilka kommer i kontakt med dessa verksamheter. Att sekretess bör existera mÄste dÀrför anses vara en sjÀlvklarhet, dels för att skydda dessa personer men Àven för att sÀkerstÀlla rikets sÀkerhet. Detta arbete har som utgÄngspunkt att undersöka hur sekretessprövningen sker dÄ medborgare begÀr tillgÄng till allmÀnna handlingar, bÄde i teorin men Àven praktiken. I den teoretiska rÀttsutredningen har traditionell juridisk metod anvÀnts.

Den hÀr uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori frÄn de bÄda Àmnena och observationer frÄn nÀmnvÀrda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjÀnst för e-Deltagande som nyttjar funktioner frÄn webb 2.0.Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemomrÄden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras pÄ exponeringstid, att liknande bidrag tar röster frÄn varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare frÄn olika intressegrupper i omrÄdet. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framstÀllning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades.Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av omrÄdet. Genom att tillÀmpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhÀllsutformningen. .

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptÀcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mÀtningar har gett ungefÀr samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt vÄren 1998. 1921 motiverades beslut av att nÄgra fördelar med straffet jÀmfört med andra former inte kunde styrkas.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebÀr demokrati om vi bortser frÄn den rent semantiska betydelsen? Hur fÄr demokratin sin innebörd i dag? Och vad fÄr det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjÀlp av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt granska hur begreppet demokrati framstÀlls i Demokratiutredningens slutbetÀnkande En uthÄllig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades Àven pÄ hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjÀrt dÀr demokratin betraktas som en i det nÀrmaste fysisk realitet.

Trots att det har gÄtt snart 30 Är sedan Brasiliens militÀrdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim Àr det flera forskare som har kommit att ifrÄgasÀtta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosÀttningar. Favelan har under senare Ärtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gÀngs dominans, extremvÄld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens mÄnga försök i att krossa gÀngverksamheten har visat sig mindre framgÄngsrika, men Är 2008 introducerar sÀkerhetssekretariatet en ny polisiÀr strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

E-demokrati Àr ett förhÄllandevis nytt forskningsomrÄde med stor utvecklingspotential. Det handlar om den demokratiska dimensionen av omrÄdet som kallas e-förvaltning (e-government). Det innefattar de politiska diskussionerna som sker med hjÀlp av informationsteknik. Informationstekniken skapar kommunikationskanaler mellan politiker och medborgare. Ett exempel skulle kunna vara ett forum pÄ Internet dÀr det Àr möjligt att diskutera politiska frÄgor.

Uppsatsens syfte Àr tvÄfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, RÀddningstjÀnsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands lÀn och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts frÀmst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade vÀl, mycket tack vare ett upparbetat nÀtverk. LikasÄ var kontakten med massmedia bra.

Media har en central maktposition i dagens samhÀlleliga kommunikationsprocess, vilket har fÄtt allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt fÀrre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare fÄr sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och fÄ stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.

MÄlet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av innehÄllsanalys ta reda pÄ hur svenska samhÀllskunskapsböcker ger förtrogenhet till vÀrdegrundstÀnkande. I de svenska styrdokumenten fastslÄs det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring vÀrdegrundsfrÄgor. FrÄgestÀllningen för detta arbete Àr: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhÀllskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvÀrdegrunden, enligt kursplanen för SamhÀllskunskap A? Tre lÀroböckerböcker i samhÀllskunskap har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som bygger pÄ styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skÀl att fundera kring det lÀromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvÀrdegrundstÀnkande.

FrÄgestÀllning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste Ären har allt fler kommuner börjat anvÀnda sig av sociala medier. Detta stÀller stora krav pÄ kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. FrÄgan Àr vilken funktion och roll de sociala medierna fÄr i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstÄ sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien Àr att tillföra kunskaper sÄvÀl om syftena bakom nÀrvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter pÄ tre svenska kommuner och kvantitativ innehÄllsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier anvÀnds oftast för att föra ut information och i liten utstrÀckning för att interagera.

Tiggeri Àr ett fenomen som upprör och berör. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka förestÀllningar om tiggeri som fenomen som fanns pÄ det sociala arbetets fÀlt. UtgÄngspunkten i vÄr uppsats var socialarbetare i Göteborg som i sitt arbete kommer i kontakt med utlÀndska EU-medborgare som tigger. VÄra frÄgestÀllningar var hur socialarbetarna beskriver vilka tiggarna Àr och hur deras situation ser ut, vilka orsaker de beskriver till tiggeri, om de anser tiggeri i Göteborg Àr ett problem och hur det i sÄ fall bör ÄtgÀrdas. Vi ville ocksÄ förstÄ vad som ligger bakom förestÀllningarna om tiggeri och hur förestÀllningarna pÄverkar arbetet pÄ fÀltet.