Den nationella IT-strategin och dess implementering vid Karlskrona kommun
SamhällsvetenskapSocial sciences - sociologyKarlskrona kommunNationell it- strategiIt-implementeringE-tjänsterStruktureringsteori
Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras
organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras
uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av
e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här
studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt
tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i
fokusgruppintervjuer.
Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad
effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på
organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver
utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon
e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till
IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på
kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid
kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom
organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens
resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid
Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå
handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå
utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter.
Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat
medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att
arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT
- implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som
måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med
införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring
och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med
tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån
Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa
resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som
begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att
människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och
diskursivt medvetande.
En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över
utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna
utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något
exempel att medborgare var tillfrågade.