Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och cafĂ©Ă€gare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex cafĂ©Ă€gare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga cafĂ©Ă€gare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av cafĂ©Ă€garna var insatta i den..

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten Är 2004 anvÀnts flitigt vÀrlden över. Till en början var det ett nÀtverk designat för privatpersoner, men Är 2007 började Àven företag utnyttja verktyget och till sist fick Àven myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier Àr ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktÀr och arbetssÀtt. Verktyget innehÄller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan anvÀndas pÄ sitt unika vis. Det finns oÀndliga möjligheter i sociala medier, men det Àr inte helt lÀtt att anvÀnda verktyget till dess fulla potential.

VÄrt samhÀlle Àr idag ett förÀnderligt kunskapssamhÀlle som stÀller allt högre krav pÄ oss medborgare. FrÄn att vÄrt samhÀlle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta nÄgra stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhÀlle. Idag krÀver vÄrt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det krÀver att vi tar fram det bÀsta hos var och en av oss. DÀrmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare pÄ en specifik arbetsplats, mÀrkt av denna förÀndring som sker enligt författare som forskar pÄ omrÄdet. Att vi har gÄtt frÄn det kollektiva till ett mer individinfluerat samhÀlle.

I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Forskning indikerar att alla berörda inte Àr representerade vid samrÄdsmöten, vilket innebÀr att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och dÀrmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsÀttningar för medborgares nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten.De faktorer som undersöks Àr medborgarnas Älder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet gÄr till, var, nÀr och i vilken form samrÄdsmötet hÄlls samt vilket sprÄk som anvÀnds i sammanhanget.Studien utreder ovan nÀmnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjÀnstemÀn och medborgare som har erfarenhet av samrÄdsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsÀttning för nÀrvaro.I analysen framtrÀder att de faktorer som kan fÄ inverkan pÄ nÀrvaron kan kategoriseras i tvÄ grupper. Dels Àr det faktorer som tjÀnstemÀnnen kan pÄverka och dels faktorer de inte kan styra över.Efter denna studie Àr slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka pÄ medborgarnas nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten och att en förstÄelse för vilka av dessa yrkesmÀn kan pÄverka Àr ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmÀn, som ska arrangera samrÄdsmöten.Arbetet pekar pÄ att det finns ett behov av att bredda nÀrvaron pÄ samrÄdsmöten och att ett sÀtt att göra det Àr att tjÀnstemÀnnen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nÄ fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra lÀnder..

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

I Sverige har vi lagstadgad rÀtt att pÄverka vÄr arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbÀra höj och sÀnkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en sjÀlvklarhet och grundtanken Àr att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i lÀngden Àven höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer vÀlmÄende personal. Inom vissa yrken Àr detta inte lika sjÀlvklart utan dÀr verkar man istÀllet rÀkna de kortsiktiga kostnaderna snarare Àn det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet hos sina anstÀllda. I samma land dÀr vissa av oss sitter och ?rattar? in rÀtt höjd pÄ vÄra kontorsstolar sitter en annan yrkeskÄr snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Jag vill med denna uppsats ta reda pÄ hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering Àr: Hur ser förhÄllandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrÄn vem som styr mest? Vad Àr det som gör att aktörerna hamnar i överlÀge respektive underlÀge?Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem Àr journalister som arbetar pÄ Sveriges Radio Kronoberg och SmÄlandsposten. Tre Àr informatörer som representerar offentliga myndigheter, nÀmligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer Àr högst förÀnderlig.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att genom Piagets och Sterns teorier undersöka hur förskollÀrare upplever barns i Äldern 0-5 Ärs, förmÄga till medkÀnsla, samt hur förskollÀrare arbetar för att utveckla denna förmÄga hos barnen. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning, Sterns och Piagets teorier kring barns medkÀnnande förmÄga samt LÀroplanen för förskolan i vÄr undersökning. I vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare i en kommun i Norrbotten. Anledningen till valet av studie Àr att vi tror att en medkÀnnande förmÄga Àr nödvÀndig att inneha som medborgare i ett samhÀlle. Resultatet av vÄr undersökning har visat att förskollÀrarna i intervjuerna anser att arbetet med medkÀnsla i förskolan Àr viktig och att de arbetar för att stÀrka denna förmÄga hos barnen.

I denna uppsats kommer vi att undersöka vilka möjligheter det finns för medborgare att delta i den politiska processen via de svenska riksdagspartierna webbsidor. Vi kan se att den svenska demokratin har problem med lÄgt valdeltagande, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar och politikerföraktet ökar. PÄ senare Är har eDemokrati framkommit som en möjlig lösning pÄ problemet och nya tekniker och metoder möjliggör nya vÀgar att involvera med-borgarna i politiken. eDeltagande (eParticipation) Àr ett nytt begrepp som bland annat Àr tÀnkt att frÀmja ett elektroniskt deltagande bland medborgarna i den politiska processen och debat-ten. I denna uppsats studerar vi vilka olika nivÄer av ett eDeltagande som kan uppnÄs, vilket eDeltagande de politiska partierna vill möjliggöra och vad de faktiskt har möjliggjort.