Dialog, information eller samtal?
Fysisk planeringSpatial planning - social planningSpatial planning - housingSpatial planning - urban designMedborgardialogSamrådMedborgareDemokratiPlanprocess
Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i
kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och
översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits
som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om
framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i
planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra
beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt
aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i
detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i
diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett
minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att
tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med
medborgarna. Lagen är alltså relativt flexibel i hur samråden ska hållas vilket
innebär att formen för samråden liksom samrådets effekter varierar. Utöver det
obligatoriska samrådet varierar medborgarnas deltagande i planprocessen
beroende på planens innehåll och lokal planeringstradition. Samrådet har
utvecklats som ett inslag av den kommunikativa planeringstraditionen som
framhåller vikten av öppna planprocesser och aktiva medborgare. Med
utgångspunkt i idéen om den kommunikativa planeringen är en grundläggande fråga
om samrådet verkligen bidrar till en mer demokratisk process. Med en fallstudie
har dagens kommunikativa planering utvärderats och analyserats. Flera av
problemen med dagens system har visat sig bero på att teorier kring
kommunikativ planering har utvecklats parallellt med ett demokratiskt system
vilket har resulterat i en ambivalent lag gällande medborgarnas medverkan och
inflytande i beslutsprocessen. Studien visar också att de olika aktörerna
deltar med olika syn på syftet med dialogen, vilket är en förklaring till de
medborgare som inte anser att processen lever upp till det demokratiska forum
som det utger sig att vara. Fallstudiens slutsatser har förklarats med
teoretiska resonemang av flera forskare inom ämnet, bland annat Birgitta
Henecke och Andreaz Strömgren.