Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.

Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands vÀlfÀrdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat vÀlfÀrdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgÄngen till och kvaliteten pÄ vÀlfÀrdstjÀnstomrÄdena ?sjukvÄrd?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsÀkring?; ?utbildning? samt ?Älderdom ? pensionsförsÀkring och vÄrd? undersöktes, med fokus pÄ utbildning. Samt hur individerna sjÀlva ansÄg att det borde vara.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framstÀlls och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jÀmfört med hur deras aktiva deltagare framstÀller rörelsen. UtifrÄn detta syfte konstruerades tre frÄgestÀllningar; Hur framstÀlls Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framstÀlls Anonymous av sina aktiva deltagare? PÄ vilka sÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig dessa framstÀllningar Ät?Material DÄ uppsatsen innehÄller en tudelad studie bestÄr analysmaterialet av tvÄ olika material. Det ena materialet bestÄr av 28 tidningsartiklar frÄn de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet bestÄr av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har anvÀnt kvalitativ innehÄllsanalys för att bearbeta de tvÄ materialen.

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.

Under min uppvÀxttid pÄ 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. MÄnga bodensare arbetade inom försvaret eller pÄ centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte mÄnga medborgare. Det fanns Àven mÄnga smÄ privata arbetsgivare och en framÄtanda som var positiv. PÄ 1990-talet började en stor omstÀllning för Boden och dess invÄnare.

Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrÀtt och skatterÀtt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning i den grundlÀggande principen om rÀtten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rÀtt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskrÀnka den grundlÀggande etableringsfriheten krÀvs att inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas.De rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna ser olika ut beroende pÄ inom vilket rÀttsomrÄde de tilllÀmpas. Etableringsfriheten Àr mer lÄngtgÄende pÄ bolagsrÀttens omrÄde som enbart innefattar en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning. InskrÀnkningen kan motiveras av bristen pÄ en unionsrÀttslig reglering pÄ omrÄdet.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.