Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingÄende förstÄelse för marknadsföringen av lÀkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i lÀkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som anvÀnts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  frÄn LÀkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i LÀkartidningen  och reklamfilmer pÄ TV4. I arbetet har det anvÀnts en egenframstÀlld  mall för att koda och sammanstÀlla datamaterialet frÄn reklamobservationerna.  Det empiriska materialet frÄn bÄde intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av lÀkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rÀttfÀrdigad handling. En av anledningarna till detta Àr att lÀkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat vÀlbefinnande för samhÀllets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försÀljningsintÀkter, vilka i  sin tur har större chans att öka dÄ marknadsföring bedrivs.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

Att undersöka möjligheterna att Ästadkomma elevdemokratisering genom ett elevrÄd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans vÀrdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rÀttigheter att bli hörda, att organisera sig och att pÄverka sin vardag. Det Äligger lÀraren att och föra över demokratiska vÀrderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. ElevrÄdet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsÄr. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgÄngspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) Àr en viktig del av samhÀllet och kommer vara sÄ i Àn högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvÀrdig medborgare. LÀrande sker i alla sammanhang och mÄnga elever anvÀnder redan idag olika digitala medier pÄ fritiden. För elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter kan olika IKT-lÀrverktyg ge möjligheter att hitta nya vÀgar för att nÄ mÄlen i skolan. Syftet med denna studie Àr att beskriva erfarenheter av IKT-lÀrverktyg hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens resultat visar att eleverna sÄg IKT-lÀrverktygen som bÄde stödjande och hÀmmande beroende pÄ nÀr, var och hur de anvÀnds.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Bakgrund: Varje Är könsstympas fler Àn 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor gÄr sÄ lÄngt tillbaka i historien att ingen historiker i dagslÀget kan sÀga exakt hur, var och varför denna sedvÀnja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal lÀnder. Ingreppet sker ofta utan smÀrtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige Àr kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gÀller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges grÀnser eller utanför.

Som obegrÀnsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har vÀsentlig anknytning till Sverige, under förutsÀttning att de tidigare haft bosÀttning hÀr i landet. Vid bedömning av vÀsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk, familj samt vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet anses vÀga tyngre i bedömningen Àn de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk inkluderar tvÄ olika bostadstyper, nÀmligen permanentbostÀder och fritidsbostÀder. Innehav av permanentbostÀder medför regelmÀssigt till vÀsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostÀder aldrig gör det.

SamhĂ€llet har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmĂ€nna omrĂ„den sĂ„ att dessa ska kunna vara tillgĂ€ngliga för alla medborgare i kommunen. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga platser och lokaler dĂ€r hinder i miljön försvĂ„rar tillgĂ€ngligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter sĂ„ finns det stora problem i tillgĂ€ngligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angĂ„ende hur aktivitet hos barn frĂ€mjar god fysisk och psykisk hĂ€lsa gör det angelĂ€get att undersöka hur tillgĂ€ngligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna Ă€r fri frĂ„n hinder Ă€r en förutsĂ€ttning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i Ă€mnet "idrott och hĂ€lsa".

Bakgrund: Svenska lagar bygger pÄ att alla medborgare i Sverige Àr skyddade mot frihetsberövande och pÄtvingad vÄrd utan givet samtycke. Ett flertal studier Àr eniga om att tvÄng förekommer i vÄrd av personer med demens. Risken för tvÄng ökar vid svÄrare grad av demens, försÀmrad talförmÄga, aggressivitet, attityder hos vÄrdpersonalen och vid personalbrist. Det Àr vÀsentligt att möta personer med demens som unika individer och lÄta dem bestÀmma, för att de ska kÀnna ökad autonomi och vÀrdighet. För att bevara vÀlbefinnandet hos personer med demens Àr det avgörande att ha medkÀnsla, empati och ha professionell kunskap.