Boden en stad i förvandling
från byasamhälle till sovstad
Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare. Det beslutades att hela centrallasarettets verksamhet skulle flytta till det nybyggda sjukhuset i Sunderbyn. Strax därefter kom försvarsbeslutet om en stor omorganisation inom försvaret. Det gjorde att många personer flyttade till andra orter. Syftet med denna uppsats var att jag ville studera hur Boden sett ut från dåtid till nutid, historiskt och genom ett natur- och kulturgeografiskt perspektiv. Några frågor som jag ville få svar på var varför det byggdes en järnvägsknut i slutet av 1800-talet just i Boden, hur befolkningen har förändrats från 1500-talet och till nutid, och även få fram lite om framtiden. Kommer Boden att gå tillbaka till ett byasamhälle eller bli en sovstad till Luleå? Den första stora händelsen i Bodens historia var när kyrkan byggdes, den var färdig 1831. Den andra var när norra stambanans sträckning kom att fogas ihop med malmbanan 1894 och Boden blev därmed Norrbottens järnvägsknut. Den tredje företeelsen var när fästningen började byggas och garnisonen i början på 1900-talet kom till Boden. Från att ha varit en liten by med ett fåtal invånare, började en expansiv befolkningsutveckling som kulminerade i slutet av 1960-talet. På 1990-talet öppnades den hemliga staden Boden för alla att vistas i och idag skapas nya arbeten genom turism och att småföretagandet ökar. Vad kommer att hända med Boden i framtiden? Den som lever får se.