Denna uppsats Àr en jÀmförelse av hur terroristdÄden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framstÀlldes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra hur terroristdÄd utförda av Al Qaeda framstÀlls i Dagens Nyheter pÄ tvÄ olika kontinenter. Uppsatsen bygger pÄ material frÄn litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dÄden frÄn Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts pÄ tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framstÀllningen av text kring dessa dÄd. Kodningen och jÀmförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som Äterfunnits i artiklarna.

Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.

Med den bruna vÄg som sköljt in över Sverige och Europa har frÀmlingsfientligheten aldrig kÀnts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det frÀmlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fÄtt fÀste och en negativ instÀllning till individer födda i andra lÀnder Àr en vardag för mÄnga. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara frÀmlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sÀtt pÄ vilket detta har undersökts Àr genom en kvantitativ metod dÀr statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivÄ, boendeortens storlek, hur stolt individen Àr till sin nationalitet, Älder, kön och den beroende variabeln frÀmlingsfientlighet.Resultatet som gick att finna i analyserna var att det pÄ 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan Älder och frÀmlingsfientlighet dÀr Àldre tenderade att vara mer frÀmlingsfientliga.

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Intentionen med detta arbete Àr att uppmÀrksamma citizenship education som blivit allt mer betydande nÀr det gÀller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebÀr det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielÀrare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehÄll som presenteras. BifrÄgan blir om lÀrarna dÀrefter uppmanar eleverna pÄ nÄgot sÀtt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rÀttigheter i samhÀllet. För att besvara undersökningens frÄgestÀllningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fÄtt svara pÄ likvÀrdiga frÄgor och ÀmnesomrÄden dÀr sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.

Bakgrund: AnvÀndandet av e-hÀlsotjÀnster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvÄrden och för att frÀmja folkhÀlsan. Stillasittande Àr ett stort folkhÀlsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojÀmlikt fördelad iförhÄllande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjÀrdedelar av alla som sökerhÀlsorelaterad information Àr helt eller delvis okritiska till informationskÀllan. 1177VÄrdguiden Àr en del av arbetet med nationella e-hÀlsan i Sverige och innehÄllet faktagranskas. PÄ www.1177.se finns det indikationer pÄ att kÀnnedomen om webbportalentidigare varit lÄg hos vissa grupper i samhÀllet.

En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.

Skolverket pekar pÄ fyra orsaker till de allt sÀmre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nÄ bÀttre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna pÄ högstadiet fick genom Lgr 11(LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav pÄ sig att kunna Àmnet. I den nya lÀrarutbildningen har studenterna mÄl de ska uppnÄ. DÄ lÀrarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krÀvs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som Àr uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lÀrarna att undervisa utifrÄn vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I uppsatsen undersöks hur statens förhÄllande till de arbetslösa har förÀndrats; frÄn brÀnnmÀrkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades Ät alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv pÄ hur synen pÄ de arbetslösa har förÀndrats under Ärhundradenas gÄng. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första Ärtionden förhöll sig till de arbetslösa för att dÀrefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhÄllande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks Àr Arvika och tiden som undersöks Àr sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att fÄ ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det Àr dÄ som vÀlfÀrdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen Àr att staten under uppbyggandet av vÀlfÀrdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man anvÀnde var nödhjÀlpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare gÄr att spÄra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrÄgan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begrÀnsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs ocksÄ vilka nödhjÀlpsarbeten kommunen satte igÄng och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst Ät staten och kommunen, Àven de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.