Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. ÄndamĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebĂ€r och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock sĂ„ viktiga, biroller. Fokus ligger pĂ„ kvalitativa intervjuer med journalister frĂ„n tvĂ„ lokaltidningar och en rikstĂ€ckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn pĂ„ sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begrĂ€nsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras Ă€r att journalistik Ă€r en komplicerad yrkesroll dĂ€r grĂ€nserna för var rollen börjar och slutar Ă€r diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister Ă€r det brinnande intresset för samhĂ€lle och politik, viljan att förĂ€ndra och att ha möjligheten att förbĂ€ttra. .

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgÄ de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vÄrd. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vÄrd Àr en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och dÀrmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmÄga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vÄrd beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrÄn den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vÄrd beskriver sin yrkesroll.

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tÀnkande Àr en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar vÀrderealismen. Den argumenterar för att vÀrdeomdömen i praktiken inte bygger pÄ rationella övervÀgningar utan pÄ kÀnslor och att vi har fÄtt dessa av naturen. Om vÀrdeomdömen bygger pÄ naturliga instinkter som vi har fÄtt av evolutionÀra skÀl Àr de opÄlitliga. Denna tankegÄng leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella instÀllningen till moral eftersom andra instÀllningar förefaller bygga pÄ irrationella omdömen..

Almost 10 years after the attack on World Trade Center Sept. 11 2001, Osama bin Laden was shot and killed on May 2 2011 in Pakistan. How was this event framed by the media with regards to the global war on terror? This study compares two different American newspapers ? the New York Times and the New York Daily News ? and how they framed the war on terrorism in the Middle East from May 2 to May 15 2011. By analyzing the framing in a perspective of the four functions of framing theory: define problems, diagnose causes, make moral judgments and suggest remedies, we found considerable differences in each papers frames.

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

Sweden. 1980. The term ?video violence? becomes public through the debates show Studio S. The show urges and obligates politicians to stop, regulate and ban video films with violent content from the market.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka bildlÀrares upplevelser av vÀrdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus pÄ moral, etik och demokrati, men ocksÄ om bildlÀrare kan uppleva eventuella motsÀttningar mellan Ä ena sidan yttrandefrihet och Ä andra sidan etiska begrÀnsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer sÄ har jag för att nÄ fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.Resultatet visar att bildlÀrarna har vÀrdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. VÀrdegrunden kommer till uttryck bÄde genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnÀmnda ofta i form av olika teman som berör vÀrdegrundsfrÄgor. VÀrdegrunden konkretiseras ocksÄ genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.