SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Det hÀr examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger anvÀnder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ syn pÄ vilka uttrycksformer som Àr mer och mindre framtrÀdande i arbetet pÄ fritidshemmen. FöljdfrÄgan blir sÄledes vilka Àr de uttrycksformer som inte fÄr sÄ stor plats och varför det Àr sÄ. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger frÄn fyra olika fritidshem. De teoretiska utgÄngspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats Àr att bild och formskapande Àr den mest mÀrkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram pÄ ett helt annat sÀtt Àn hur det ser ut idag..

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har lÀst pÄ Beteendevetenskapliga programmet och pÄ Programmet för VÀlfÀrdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fÄnga deras vÀg ut pÄ arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjÀlp av teorier om flexibilitet, sociala roller och kÀnslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvÄrar etableringen pÄ arbetsmarknaden, dÄ arbetsgivarna har svÄrt att veta vad utbildningarna innebÀr.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas pÄ vÄrdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer pÄ vÄrdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primÀrvÄrden. Med utgÄngspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primÀrvÄrdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till grÀnsfrÄgor. Slutsatsen Àr att psykologens yrkesroll pÄ vÄrdcentralen befinner sig i jurisdiktionens grÀnsomrÄde och innebÀr ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spÀnningsfÀltet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Trots att mÀnniskor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland sÄ verkar vi inte kommit nÀrmare konsensus i en enda frÄga. Förklaringen till detta kan vara att moral Àr subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsÀtt Àr CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den sÀger att vissa kÀnslor Àr kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi anvÀnder moralen som ett sÀtt att förklara dessa kÀnslor. Enligt teorin sÄ finns det tre stycken moraliska ?system?.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med sÄvÀl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta sÄvÀl nationella som internationella artiklar frÄn 2000 och framÄt.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förÀndringar skett i branschen och fler Àr att vÀnta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förÀndringarna och hur det kommer att pÄverka deras yrkesroll. FörÀndringarna studien behandlar Àr auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förÀndrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger lÀsaren en inblick i förÀndringarna och för att ta del av redovisningskonsulters Äsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras Àr att det i nulÀget Àr upp till redovisningskonsulten hur stor förÀndring den gör i sitt arbete dÄ de har valmöjligheter inom samtliga omrÄden som studien tagit upp. Auktorisationen Àr ett vÀlkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förÀndrade redovisningsreglerna inte kommer tillÀmpas i stor utstrÀckning av respondenterna i studien.

This thesis studies public service social workers' opinions regarding their ability to act with moral courage as loyalty conflicts occur. The purpose of the thesis is to describe the social workers' experiences of their possibilities to stand up for what they believe in. We made qualitative interviews with five social workers in Stockholm. In an effort to pinpoint their experiences we asked them questions about what they want but cannot do and what is stop-ping them, what they do not want to do and why, aswell as what the possible solutions would be as loyalty conflicts occur. We were able to identify five different opinions on the organisa-tional cultures and how the employees' experience the extent of their actions.

AbstractEmma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill sÀga fritidspedagogens syn pÄ sig sjÀlv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara pÄ detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna Àr utformade för att ge svar pÄ hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser pÄ sig sjÀlv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förvÀntningar. Resultat visar att intervjupersonerna pÄverkas av samarbetet med lÀrarna pÄ sÄ sÀtt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lÀrarens, medan ett mindre vÀl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer sjÀlvstÀndigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lÀgre status Àn lÀraren och vi kan dÀrför inte se att det har nÄgon negativ inverkan pÄ yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.