SammanfattningForshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds.

Samhällets resurser är begränsade och en prioritering av olika verksamheter nödvändig. Cost-utility-analysen är en typ av ekonomisk utvärdering som syftar till att utgöra en del av beslutsunderlaget vid prioriteringsbeslut. Uppsatsen gör en cost-utitlity-analys av den ickefarmokologiska hypertonibehandling som genomförts vid Vindelns hälsocenter på individer där traditionell behandling inte haft önskvärd effekt på blodtrycket. Det sänkta blodtryck deltagarna på internatet erhöll minskar riskerna att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Cost-utitlity-analysen inkluderar både till behandlingen relaterade kostnader och inbesparingar samt framtida till behandlingen orelaterade kostnader, som en följd av att individiden lever längre när riskerna minskar.

Att ha ett arbete är betydelsefullt, men det är ingen självklarhet för alla människor. Samhället förändras ständigt och idag ställs det höga krav på effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att många människor har svårt att nå upp till dessa krav och hamnar istället utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa på en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan få människor integrerade i samhället igen. Därför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket är företag som drivs i föreningsform av medlemmarna själva.

Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som kvinnligt och män har först de senaste femtio åren fått tillgång till yrkesområdet. Med tanke på att maktbalansen mellan kvinnor och män i samhället kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, är det intressant att undersöka hur männen hävdar sig på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vårt arbete är att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vårdvetenskapliga databaser och tidskrifter. Vårt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av både positiv och negativ karaktär.

Behovet av mängden grafiska detaljer i spel och realtidsapplikationer ökar i och med intåget av nyare och kraftfullare hårdvara. Detta sätter mera press på grafiker. Det finns ett behov av att simplifiera processen med att flytta stora datamängder från olika editorer (Maya, 3dsMAX, Blender, mm), processa denna information och presentera det på skärmen utan att låsa sig fast vid en specifik editor. COLLADA är ett steg mot detta mål. Hur kan COLLADA implementeras i grafikmotorn AgentFX, utvecklad av Agency9? Detta examensarbete presenterar ett tillvägagångssätt genom Java och COLLADA med JAXB att implementera stöd för COLLADA i AgentFX, för att rendera komplexa scener byggda i Maya Unlimited 6.5.

Bullying and harassment is a common phenomenon that usually is associated with schools, but bullying among adults at workplaces is not as much discussed. Previous research shows that discrimination occurs in various social areas because of the individual's gender and ethnicity. Based on this there was a reason to suppose that bullying, which is a form of vulnerability, could also depend of belonging to a particular social category. The aim of this study was to get knowledge about the correlation between bullying at the workplace and concurrent collaboration of class, gender and ethnicity. The results of this quantitative study show that there is no correlation between the simultaneous interaction of gender, class and ethnicity towards bullying and harassment.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andraspråk, på en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkätundersökning för att skapa en överblick över lärarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lärararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men även genom enskilt arbete.Undersökningens syfte är att undersöka om man kan ha användning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Dessutom undersöks inställningen till elevinflytande när det gäller utarbetandet av dessa matriser. Frågan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas också.Metoden för undersökningen är en kvalitativ analys av de enkätsvar som pedagogerna i arbetslaget, som är med om att utarbeta matriserna, svarar på.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som är anpassad till vår nivågruppering i svenska som andraspråk.

Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling.

Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartläggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal på sin kompetens, på sina utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen och i yrket, hur de ser på sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgång till handledning ser ut. Med hjälp av en enkätundersökning har jag fått fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vård och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska få tillräckliga utvecklingsmöjligheter på sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar också att personalen ser positivt på sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrågade att arbetslaget aldrig har fått handledning, trots att flertalet av dem någon gång har känt ett behov av detta.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vård och omsorg tillhör en riskgrupp för ohälsa på grund av att arbetsmiljön påverkar personalens fysiska och psykiska hälsa negativt. Levnadsvanor angående bland annat mat, motion och användning av tobak har stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. Omvårdnadsprogrammet är en treårig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen är att ge eleven den grundläggande yrkeskunskap och kompetens som krävs för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.Syftet med uppsatsen är därmed att genom en kvantitativ enkät undersöka hur 52st elever på ett omvårdnadsprogram förhåller sig till hälsa och hälsobeteenden med fokus på elevernas levnadsvanor för att kunna främja sin hälsa i sin framtida yrkesroll inom vård och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hälsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hälsa mer än bara människans biologi. Majoriteten av elever värderar sin hälsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock värderar en stor andel elever sin hälsa som ?varken bra eller dålig?, vilket kan relateras till elevernas självupplevda somatiska och psykiska besvär.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de får från sin arbetsplats. Två teorier tillämpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande, bland annat användes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lärare generellt får kompetensutveckling inom IKT men att den ges på olika sätt och ibland utanför arbetstiden.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls?Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal.