Kompetens och kompetensförsörjning Àr nÄgot som stÀndigt Àr aktuellt sÀrskilt nu i och med det pÄgÄende generationsskiftet med stora pensionsavÄngar. En del organisationer vÀljer att jobba med bemanning och rekrytering sjÀlva och andra företag vÀljer att ta hjÀlp av bemanningsföretag antingen med inhyrd personal eller ocksÄ extern rekrytering. Vilka orsaker som ligger bakom att företag som befinner sig i industrisektorn vÀljer olika personalstrategier Àr nÄgot av vad denna studie har som syfte att belysa.Forskning visar pÄ att kompetens skapar konkurrensfördelar som Àr svÄra att kopiera om det genomförs pÄ ett företagsspecifikt sÀtt. Denna studie visar pÄ att industrierna utvecklat sina personalstrategier pÄ ett företagsspecifikt sÀtt. Vidare kommer studien att belysa var och en av dessa företagsspecifika sÀtt att jobba med rekrytering och bemanning.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Det stÀndigt förÀnderliga livet i vilket teknikens utveckling stÀller höga krav pÄ kompetent personal utmanar dagens skola att hitta flera utbildningsformer som flera individer kan delta i. Skolverkets krav pÄ att sÄ lÄngt det bara möjligt anpassa undervisningen efter den enskilde individens behov stimulerar fler lÀrosÀten att erbjuda sina elever flexibla lösningar. Distansutbildningen Àr en av de flera flexibla lösningar som under en lÄng tid har genomgÄtt modifieringar och förbÀttringar gÀllande tillgÀnglighet, enkelhet och kvalité. Syfte med detta arbete Àr att beskriva lÀrandeprocessen vid distansstudier utifrÄn elevernas perspektiv. Min valda metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun med lÄg struktureringsgraden.

Svenska kommuner har sedan lÀnge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste Ären. Syftet med denna undersökning var att kartlÀgga nÀtverket mellan Norrbottens lÀns kommuner, men Àven se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra lÀn och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie Àr nÀtverks- och samverkansteorier. EnkÀtundersökningen visade att det finns stor variation i hur mÄnga samverkans relationer kommunerna i Norrbottens lÀn har. FrÀmsta syftet till samverkan Àr att fÄ en starkare region och dÀrmed öka attraktionskraften i norr.

 Denna studie tar sin utgÄngspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet pÄverkade deras fritid.  DÀrför genomfördes en kvalitativstudie med fokus pÄ intervjuer i syfte att fÄ kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svÄrt att koppla bort arbetet pÄ sin fritid. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för denna studie Àr; vad Àr det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid pÄverkas negativt av arbetet? Vad Àr orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska pÄverkas negativt av arbetet?Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gÀllande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De kÀnner sig ensamma i sitt arbete och upplever lÄg grad av socialt stöd men Àven otydliga krav.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.

Bankerna har ett stort ansvar i samhÀllets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar bÄde lÄntagare och lÄngivare. Banker sÄvÀl som vÀrdepappersinstitut mÄste noggrant kunna berÀkna och bedöma sin riskexponering för att pÄ sÄ sÀtt kunna gardera sig mot riskerna genom att hÄlla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt fÄ en finansiell stabilitet i samhÀllet infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gÀllande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket Àr en förfinad, mer individanpassad version av föregÄngaren Basel I.

Att andas Àr det första och sista en mÀnniska gör i livet och dÀrför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna sjÀlvklarhet kan dock snabbt förÀndras vid svÄr sjukdom dÀr intubering och respiratorvÄrd kan bli nödvÀndigt för att upprÀtthÄlla adekvat saturation. Detta Àr mÄnga gÄnger en traumatisk upplevelse för patienten. IntensivvÄrdssjuksköterskan Àr den som befinner sig nÀrmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstÄnd.

Bakgrund: Acceptance & Comittment Therapy (ACT) anvÀnds i de flesta smÀrtkliniker i Sverige. Trots att ACT har bra evidens, Àr det oklart vilka behandlingsprotokoll som anvÀnds. Syfte: Syftet var att undersöka hur ACT implementeras kliniskt för personer med lÄngvarig smÀrta. Metod: En databassökning genomfördes med sökorden: "acceptance and commitment therapy" AND "chronic pain" OR "persistent pain" i : Portal proquest, CINAHL, PubMED och Scopus. De inkluderade studietyperna var RCT-studier, fallstudier, kvalitativa fallstudier, en studie som var bÄde kvantitativ och kvalitativ och en reviewartikel med inkluderad kvalitativ fallstudie.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag, hur vÀl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lÀmpar sig som utgÄngspunkt för ett sÄdant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrÀttsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. FörÀndringar i tekniska förutsÀttningar har resulterat i större risk för upphovsrÀttsliga intrÄng och ett behov av en mer flexibel upphovsrÀtt. Samtidigt har lagstiftarens ÄtgÀrder resulterat i en svÄröverskÄdlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrÀtt och att principen Àr lÀmplig sÄsom utgÄngspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag bistÄ med den flexibilitet som behövs, men Àven om mÄnga upphovsrÀttsliga principer som utformats i svensk praxis kan lÀmnas orörda behöver bÄde principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrÀtt.

Uppsatsen fokuserar pÄ beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation anvÀnds som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger pÄ den idémÀssiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike dÀr man medvetet anvÀnt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsomrÄden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, lÀst litteratur som Desvigne skrivit i Àmnet samt kommunala dokument frÄn Bordeaux. AnvÀndandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhÄllningsÀtten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar Àven möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Förvaring för vÄtrum Àr ett examensarbete genomfört av Elina Svensson pÄ Innovations- ochdesigningenjörsprogrammet (Iod) vid Karlstads universitet (Kau) vÄrterminen 2009. Arbetetomfattar 22.5 hp.Uppdraget utvecklades sedan studenten identifierat ett Äterkommande problem vid förvaring ibadrummet; bristen och avsaknaden av hyllor och skÄp. MÄlet med examensarbetet var dÀrföratt skapa en förvaringslösning för vÄtutrymmen, som Àr lÀtt att förÀndra efter behov och interiskerar att bryta fuktspÀrren eller efterlÀmna hÄl i vÀggen.Examensarbetet försökte i flera steg kartlÀgga och identifiera vad andra vill fÄ ut av sittbadrum och se om det var fler som hade stött pÄ detta problem. Detta gjordes med hjÀlp avenkÀter, observationer och intervjuer. Det visade sig att problemet och behovet var svÄrare attidentifiera Àn först trott.Men genom en fördjupad research kom arbetet i kontakt med företaget Inwall i Katrineholm.Inwall har utvecklat ett nytt och snabbare sÀtt att renovera badrum.

En viktig del till att bli en framgÄngsrik chef Àr att finna en balans mellan arbete ochfritid. GÄr det att finna balans mellan arbete och fritid. I det lÄnga loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver pÄ ens fria tid. Genom teknikutvecklingen Àr inte lÀngre tillgÀngligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sÀtta sina egna grÀnser.Den hÀr studien innefattar nio chefer frÄn olika branscher verkade iGöteborgsomrÄdet. Respondenterna har intervjuats dÀr egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.