Denna uppsats? syfte Àr att undersöka hur anstÀllda i privata företag upplever nya löneformersamt om nya löneformer upplevs som rÀttvisa. Ekonomisk och sociologisk forskning menar attarbetsmarknaden har förÀndrats mot en större flexibilitet som prÀglas av en större svÄrighet attkontrollera arbetstagarna. Arbetsmarknadens förÀndrade villkor har förÀndrat förutsÀttningarnaför traditionella lönesÀttningsprinciper. Detta har medfört att nya löneformer har utvecklats föratt möta denna förÀndring i arbetsvillkor.

Förvaring för vÄtrum Àr ett examensarbete genomfört av Elina Svensson pÄ Innovations- ochdesigningenjörsprogrammet (Iod) vid Karlstads universitet (Kau) vÄrterminen 2009. Arbetetomfattar 22.5 hp.Uppdraget utvecklades sedan studenten identifierat ett Äterkommande problem vid förvaring ibadrummet; bristen och avsaknaden av hyllor och skÄp. MÄlet med examensarbetet var dÀrföratt skapa en förvaringslösning för vÄtutrymmen, som Àr lÀtt att förÀndra efter behov och interiskerar att bryta fuktspÀrren eller efterlÀmna hÄl i vÀggen.Examensarbetet försökte i flera steg kartlÀgga och identifiera vad andra vill fÄ ut av sittbadrum och se om det var fler som hade stött pÄ detta problem. Detta gjordes med hjÀlp avenkÀter, observationer och intervjuer. Det visade sig att problemet och behovet var svÄrare attidentifiera Àn först trott.Men genom en fördjupad research kom arbetet i kontakt med företaget Inwall i Katrineholm.Inwall har utvecklat ett nytt och snabbare sÀtt att renovera badrum.

Det hÀr Àr en undersökning om hollÀndares val att flytta till VÀrmland och att starta eget företag sett utifrÄn ett work-life balance perspektiv. De teorier som har anvÀnts Àr frÀmst work-life balance teorin men Àven teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag Äterfinns. Inom work-life balance gÄr jag igenom hur olika typer av förÀndringar i samhÀllet har pÄverkat och pÄverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas Àven upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut Àr pÄ nÄgot sÀtt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptÀckter utifrÄn den analys jag gjort av mina respondenters berÀttelser och kopplar det till de teorier jag anvÀnt mig av.

Sammanfattning Titel: JĂ€mförelse mellan vĂ€rmepastörisering och kallpastörisering med ozon- en energimĂ€ssig och ekonomisk utvĂ€rdering Författare: Kajsa Petersson, Fredrik Åkesson, Technology Management Handledare: Stig Stenström, Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Stefan Yard, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Johan Sjöholm, VD, Pastair Olle Bergman, FörsĂ€ljningsdirektör, Pastair ProblemstĂ€llning: Under senare tid har miljö i relation till energianvĂ€ndning och koldioxidutslĂ€pp blivit en allt viktigare frĂ„ga och miljövĂ€nliga produktionsmetoder kommer framöver att bli en konkurrensfördel för livsmedelsproducenter. Dock Ă€r energieffektiviseringspotentialen i livsmedelsindustrin begrĂ€nsad i jĂ€mförelse med andra branscher. Kallpastörisering med ozon skulle kunna vara mer kostnadseffektiv och ha mindre miljöpĂ„verkan Ă€n traditionell vĂ€rmepastörisering Syfte: Syftet med studien Ă€r att jĂ€mföra teknikerna vĂ€rmepastörisering och kallpastörisering av juice ur ett energimĂ€ssigt perspektiv med fokus pĂ„ energianvĂ€ndning, gĂ€llande termisk och elektrisk energi, samt vilka kostnadsaspekter de tvĂ„ teknikerna ger upphov till. Metod: Studien har utgĂ„tt frĂ„n bĂ„de ett kvalitativt och kvantitativt angreppssĂ€tt och primĂ€rdata har frĂ€mst samlats in genom intervjuer. Som fallstudieobjektet för vĂ€rmepastörisering valdes Juicelinje aggregat 37 pĂ„ SkĂ„nemejerier i Lunnarp och för kallpastörisering valdes pilotanlĂ€ggningen Pastair P1, Ă€ven den placerad i Lunnarp Slutsatser: I jĂ€mförelsen mellan de tvĂ„ teknikerna Ă€r energianvĂ€ndningen större för vĂ€rme- Ă€n för kallpastörisering.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhÀllet pÄverkar i stor grad hur vi lever vÄra liv. Tidigare hade vi vÄrt hem och arbete i samma ort. Det var dÀr vi hade vÄra vÀnner och det var dÀr, i det lokala rummet, vi skapade vÄra identiteter. Pendling Àr ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och Àr nÄgot som alla förvÀntas vara.

Syftet Àr att undersöka skapandeprocessen för strategiska allianser i ett nyetablerat respektive ett etablerat högteknologiskt företag och dÀrigenom bidra till ökad förstÄelse för utvecklingen av alliansbildande i högteknologiska företags första faser av livscykeln. Uppsatsen bygger pÄ fallstudier av tvÄ bioteknikföretag, MIP Technologies och BioInvent. UtifrÄn en teoretisk referensram analyseras fallstudierna, dÀrav skapas en illustration för hur skapandeprocessen för strategiska allianser Àr konstruerad för nyetablerade och etablerade företag inom högteknologiska branscher. Denna illustration utgör en röd trÄd genom uppsatsen för att lÀsare enkelt ska kunna förstÄ och följa med i resonemanget. Skapandeprocessen delas i tre element som analyseras separat; drivkrafter, sökprocess och formalisering.

Under de senaste Ärtiondena har det blivit allt vanligare att företag köper in tjÀnster frÄn externa leverantörer istÀllet för att producera tjÀnsterna sjÀlva, s.k. outsourcing. Idag vÀljer en majoritet av alla fastighetsbolag att outsourca delar av sin verksamhet, denna metod kan ge bÄde för och nackdelar. Det Àr dÀrför intressant att undersöka vad som styr dessa beslut och vilka motiv och risker företag tar i anseende.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de motiv och risker som pÄverkar beslutet om out- respektive insourcing av förvaltningstjÀnster inom ett hyresrÀttsförvaltande bolag.För att uppnÄ detta har en kvalitativ metod, i form av en fallstudie valts. Studien granskar det hyresrÀttsförvaltande fastighetsbolaget HFAB och de motiv och risker de förknippar med outsourcing.

Syfte & ForskningsfrÄga:Syftet med denna studie Àr att förstÄ hur regionala flygbolag arbetar med elektronisk word-of-mouth (eWOM) genom att undersöka och analysera pÄ vilket sÀtt företag kan arbeta med eWOM, vilken betydelse eWOM har för tjÀnster inom turismsektorns privata marknad samt vilket inflytande konsumenter har genom eWOM. Med syftet i baktanke formulerades forskningsfrÄgan: Vilken betydelse har eWOM för företag inom turismsektorn och hur kan de anvÀnda eWOM i sin marknadsföring? Metod:I denna studie har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod för att ha möjlighet att fÄ en djupare förstÄelse för det valda forskningsÀmnet. Redan frÄn början av studien har vi haft ett vÀxelspel mellan teori och empiri, varför det abduktiva synsÀttet har anvÀnts. Vidare har empiriska data samlats in genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer tillsammans med anvÀndandet av en intervjuguide för att till viss del kunna styra samtalet men samtidigt fÄ mer flexibilitet dÀr respondenterna haft möjlighet att svara fritt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lĂ€rda handlingsstrategier som motstĂ„ndskraft mot stressorer som kan uppstĂ„ i en specifik arbetsmiljö. FrĂ„gor som stĂ€lldes utifrĂ„n syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstĂ„ i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstĂ„s i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lĂ€rande? I studien anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer dĂ€r frĂ„gor utifrĂ„n krav-kontroll-stöd modellen stĂ€lldes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som anvĂ€ndes i studien var teori om arbetsmiljö och hĂ€lsa, sociokulturellt perspektiv, lĂ€rande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, sjĂ€lvgĂ„ende och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och anvĂ€nder sig av utifrĂ„n tolkningen.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av vÄra stora folkhÀlsoproblem idag. Den frÀmsta behandlingen Àr förÀndrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebÀr att respektera och bekrÀfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hÀlsa samt frÀmja hÀlsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sÀgas vara hjÀlp till sjÀlvhjÀlp, att skapa förutsÀttningar för att individen ska kunna ta den makt hen Àr berÀttigad till. Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rÄdgivande samtal om ohÀlsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mÄn materialet tillÄter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförÀndringsmodeller pÄ hur ett rÄdgivande samtal i praktiken ser ut.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anstÀllningsavtalet Àr arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten Àr ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar rÀknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten Àr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer dÀr han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten Àr inte generellt reglerad i lag, Àven om vissa lagregler förekommer för speciella omrÄden. Innebörden av denna framgÄr istÀllet i första hand av rÀttspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom Ären varit föremÄl för prövning i en rad olika mÄl och Arbetsdomstolen har vid flera tillfÀllen gett vÀgledning kring pliktens omfattning.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att gÄ igenom hur ensilering gÄr till och vad som bör beaktas för att fÄ ett hygieniskt och nÀringsrikt foder: vilka faktorer som Àr viktiga innan och efter materialet har ensilerats och vanliga problem i processen utvÀrderas. Slutligen beskrivs och jÀmförs vanliga ensileringssystem med dess för och nackdelar. Det Àr mÄnga faktorer som spelar in om ensileringen blir lyckad eller inte och det finns olika orosmoment i ensileringens olika faser. För att öka förutsÀttningarna för en bra ensilering förtorkas ofta grödan, det Àr ocksÄ vanligt att tillsatsmedel anvÀnds för att öka förutsÀttningarna till en ordentlig ensilering. Studien tar upp metoderna: balsilo, slangsilo, tornsilo och plansilo och jÀmför dessa i avseenden som Àr relevanta i jordbruket.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.