Sökresultat:
267 Uppsatser om F-formad mönster gruppering - Sida 2 av 18
Sociala fotspÄr pÄ Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu
Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.
Processhantering : identifiering, sortering och översikt
PÄ dagens operativsystem körs ett vÀxande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare Àr undermÄlig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene anvÀndare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning pÄ problemet föreslÄs en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat pÄ denna information tillhandahÄlla gruppering av processerna. Syftet Àr att ge anvÀndaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram.
Kommunikativa handlingsmönster i enskild sÄngundervisning : observationsstudie av tre sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program
Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.
En datadriven Play- och online video-marknad : SVT Plays mo?jligheter till sto?rre utnyttjande av data
Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.
Innebörden av en vÀrdeskapande tredje part : à skÄdarkonsumtion i dataspelsbranschen
Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.
Opera i stockholm, VĂ€rtahamnen
Ett riktmÀrke pÄ berget frÄn vilken den omgivande fjÀllvÀrlden breder ut sig. En ny kabinbana som knyter by och berg nÀrmare varann. Ett hus som lever och förÀndras med Ärstiderna, formad efter vÀder och vind..
Automatiserad uppsÀttning av distribuerade system i molnet för mjukvarutestning
Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.
Den privatreligiösa grÀnsen : en studie av privatreligiositet i en kristen friförsamling
Studien avser att ta reda pÄ hur tron Àr utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med sÀrskilt fokus pÄ privatreligiositet. MÄlet Àr att fÄ insikt över i vilken grad tron Àr individualiserad och i vilken grad tron Àr formad utifrÄn traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning dÀr fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. FrÄgestÀllningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser pÄ sin tro och hur den Àr utformad. Avsikten har varit att se hur vÀl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sÀgas vara formad utifrÄn individuell tolkning med förtecken Ät privatreligiositet.Studien pekar pÄ en tydlig dubbelhet dÀr Ä ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i mÀnniskors formande av tro, vilket pekar pÄ vikten av en plausibilitetsstruktur.
M?nster och Tapetgrupper: Klassifiering av de 17 kristallografiska grupperna i tv? dimensioner
F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn?
detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p?
geometriska argument.
Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att
unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster.
Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation
och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av
isometrier.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
PÄ toppen av berget : ny toppstuga och bergsstation pÄ FunÀsdalsberget
Ett riktmÀrke pÄ berget frÄn vilken den omgivande fjÀllvÀrlden breder ut sig. En ny kabinbana som knyter by och berg nÀrmare varann. Ett hus som lever och förÀndras med Ärstiderna, formad efter vÀder och vind..
Webbsökning: En genvÀg till ett idiomatiskt sprÄkbruk för frÀmmandesprÄksinlÀrare?
Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.
Hur stimulerar och utmanar vi eleverna i matematik? : En undersökning om olika grupperingar i matematik.
Detta examensarbete handlar om att utmana och stimulera alla elever i Àmnet matematik.VÄrt syfte med studien Àr att se för- och nackdelar med nivÄgruppering och gruppering med blandade förmÄgor. Nio elever i Är 5 har i olika gruppkonstellationer löst ett matematiskt problem och dÀrefter har vi analyserat deras tillvÀgagÄngssÀtt. VÄrt resultat av studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss av fallstudie.Vi har kommit fram till att det inte gÄr att sÀga om nivÄgrupperingar Àr positivt eller negativt för den hÀr gruppen av elever. Det beror mycket pÄ individen sjÀlv, vilken grupp som Àr fördelaktig för deras del. Det Àr dÀremot viktigt att eleverna fÄr stimulans, utmaning och variation vilket de kan fÄ bÄde i en nivÄgrupp och i en blandad grupp.
Variation och samstÀmmighet : en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sÄng och sin egen röst
Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.