För handels- och kommanditbolag krÀvs inte alltid revision. Det finns dock företag som vÀljer att anvÀnda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. VÄrt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot anvÀndandet av revision som tjÀnst och revisorn som person i smÄ handels- och kommanditbolag som inte Àr revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkÀt med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i SkellefteÄ stad. Vi utförde Àven personliga intervjuer med tre företag som antingen anvÀnde sig av revision, revisor eller inget av dem.

This study represents the different factors that may have an influence on the budgetproposal in the local government for the revision. The revision in the local government is an important part of councillors and public insight into the different activities. The budget for revision decides how much of the activities runned by the local government can be observed by the elected representative accountant. The aim of the study is to see how the following variable affect the dimension of the budget appointed for revision. We have used Institutional theory, theory that contains the role-play between guardians and advocates and Agent theory with help of accountability.The dissertation is written in Swedish..

Revision innebÀr att revisorn med betryggande sÀkerhet granskar aktiebolags Ärsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvÀntningar smÄföretag har pÄ revisorn och revision samt ta reda pÄ vad revisorer anser att de ska tillföra smÄföretag i samband med revision. Detta för att sedan jÀmföra om smÄföretagens och revisorernas uppfattningar om revision överensstÀmmer eller ifall ett förvÀntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förvÀntningsgap. För att uppnÄ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med tvÄ revisorer och tre smÄföretag inom LuleÄ Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att smÄföretag förvÀntar sig betydande rÄdgivning av sin revisor.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för smĂ„ bolag i Sverige vilket gör att det numera Ă€r frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det Ă€r kombinationen av Sveriges lĂ„ga grĂ€nsvĂ€rden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden pĂ„ tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger pĂ„ ett slumpmĂ€ssigt urval av 400 svenska smĂ„ bolag, testas faktorer som i utlĂ€ndska studier tidigare funnits pĂ„verka efterfrĂ„gan pĂ„ frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspĂ„r att efterfrĂ„gan pĂ„ revision pĂ„verkas av företagets storlek, skuldsĂ€ttningsgrad, risk och Ă„lder.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett trovÀrdighetsperspektiv, studera om det Àr att föredra att anlita sakkunniga bitrÀden frÄn externa revisionsbyrÄer eller frÄn kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förstÄelse för Àmnet för att sedan anvÀnda denna kunskap som underlag för vÄr empiriska undersökning. SÄledes har vi valt ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet samt fÄ möjlighet att analysera under arbetets gÄng.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjÀlp av dessa intervjuer velat ta reda pÄ hur olika sakkunniga bitrÀden ser pÄ sin kompetens och sitt oberoende.

År 2010 Ă€ndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mĂ„nga företagare har sedan dess valt bort revision. DĂ€refter har det ifrĂ„gasatts hur företag kan uppnĂ„ legitimiteten som intressenter efterfrĂ„gar om redovisningen inte Ă€r reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pĂ„verkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvĂ€xtperspektiv. Företagare har sedan lagĂ€ndringen haft utrymme att ta stĂ€llning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnĂ„ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvĂ€xt studerats.

Syftet Àr att analysera hur revisorers, företags och journalisters attityder och förvÀntningar avseende revision avviker frÄn varandra. Studien visar att det finns ett förvÀntningsgap vad gÀller revisorns ansvar att upptÀcka bedrÀgerier. BÄde företag och journalister har pÄ detta omrÄde högre förvÀntningar Àn vad revisorerna anser vara rimligt. Generellt sett har journalister lÄga förvÀntningar pÄ att revisionen kan uppfylla sitt syfte. Företagen har en mer positiv bild av revision Àn journalisterna, men anser att revisorerna ofta brister i kompetens.

Revision innebÀr att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förÀndras och utvecklas stÀndigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjÀlp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovÀrdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad företagen förvÀntar sig av en revision och vad som Àr en revision enligt revisorns syn.

Den första november 2010 trÀdde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att vÀlja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att vÀlja fri revision benÀmns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets grÀnsvÀrden. Ambitionen med studien Àr att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige vÀljer att anlita revisor, fastÀn de enligt lag inte behöver. Studien Àr en surveyundersökning som bygger pÄ kvalitativ data frÄn intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som vÀljer att anlita revisor gör det pÄ grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna Àr att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget vÀlbefinnande, förÀndring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rÄdgivning.För att kunna sÀga att dessa anledningar till att anlita revisor Àr signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslÄs en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att vÀlja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar detta val och jÀmföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvantitativ metod i formen enkÀt som skickades till 364 smÄ aktiebolag inomvSödermanlands lÀn.

Uppsatsens syfte Àr tredelat och Àr att besvara följande frÄgor: Vad leder fram till avstyrkt ansvarsfrihet i en kommun?I vilken utstrÀckning ger revisorernas rekommendation, att avstyrka ansvarsfrihet i en kommuns revision, en effekt och vilken effekt ger det?Fungerar systemet med ansvarsprövning eller finns det behov av förÀndring? Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. Personliga intervjuer har genomförts med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nÀmnder och kommunstyrelser samt ledamöter av kommunfullmÀktige i tre kommuner. Uppsatsens teori bestÄr av instutionalia, agentteori och Brunssons teorier om politiska organisationer. Uppsatsens empiri har framkommit genom personliga intervjuer med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nÀmnder/kommunstyrelser och ledamöter av kommunfullmÀktige i Simrishamn, Osby och Högsby kommun.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvĂ€ntningar som kommunfullmĂ€ktige har pĂ„ de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll bestĂ„r av. En jĂ€mförelse mellan kommunfullmĂ€ktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förvĂ€ntningsgap dem emellan. För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmĂ€ktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmĂ€ktigeordförandena i de bĂ„da kommunerna förvĂ€ntade sig att revisorerna skulle bistĂ„ med rĂ„dgivning i första hand medan revisorerna ansĂ„g att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebĂ€r att ett förvĂ€ntningsgap existerar, dĂ„ kommunfullmĂ€ktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig Ă„t..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att vÀlja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar detta val och jÀmföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvantitativ metod i formen enkÀt som skickades till 364 smÄ aktiebolag inomvSödermanlands lÀn.

Revisionsbranschens frÀmsta uppgift Àr att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahÄlla en social och affÀrsmÀssig trygghet i samhÀllet. Revisorns oberoende Àr det som ger trovÀrdighet Ät den finansiella informationen, kraven pÄ revisorns oberoende och en kvalitetssÀker revision Àr dÀrför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare Ärs skandaler. FrÄgestÀllning: VÄr problembakgrund och vÄr problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfrÄga som vÄr uppsats Àmnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyrÄer av olika storlek i deras arbete med, och instÀllning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda omrÄden? För att kunna besvara vÄr huvudfrÄga har vi formulerat följande delfrÄga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnÄ en god kvalitet i revision?.

Uppsatsens titel: Attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: Redovisning/FEK 591 Författare: Malin Fredin och Marie Nordström Handledare: Mikael Hellström Nilsson och Ulf Ramberg Kommun: Ängelholms kommun Fem nyckelord: kommunal, revision, attityd, kunskap, förtroendevald revisor Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att klarlĂ€gga attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen utifrĂ„n de granskades, fullmĂ€ktigeledamöternas och medias perspektiv Metod: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie av Ängelholms kommun genom att göra halvstrukturerade intervjuer med fullmĂ€ktigeledamöter, ordförande i nĂ€mnder och representanter frĂ„n lokala media. Vid analysarbetet utgick ifrĂ„n teorier som agentteori, accountability och responsibility samt intressentmodellen. Teoretiska perspektiv: VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter grundar sig pĂ„ agentteori, intressentmodellen, accountability och responsibility. Empiri: Vi redogör för de frĂ„gestĂ€llningar som besvarats vid vĂ„ra intervjuer. Slutsatser: Kunskaperna om den kommunala revisionen Ă€r goda för alla de grupper som vi undersökt Ă€ven om de varierar i viss mĂ„n.