Syftet med denna uppsats Àr att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende pÄverkar innehÄllet i de kommunala revisionsberÀttelserna. De problemomrÄde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade tvÄ olika enkÀter med standardiserade frÄgor vilka översÀndes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt bitrÀde i landets samtliga kommuner. EnkÀtfrÄgorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer pÄ deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter JÞrgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks frÄn Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid Àr stadd under stark förÀndring och har gÄtt frÄn "inte" till att "vara".

Demokrati Àr ett omhuldat begrepp som Àr svÄrt att definiera och har otydliga avgrÀnsningar. Detta medför svÄrigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen Àr. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svÄrt att fÄ samma förutsÀttningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska vÀrden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig pÄ analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i Àmnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sÄdan kontroll ska se ut. Denna otydlighet Äterfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

I november 2010 infördes en lagÀndring sÄ att revision blir frivillig för smÄ aktiebolag. För existerande smÄ bolag krÀvs Àndring i stadgarna för att kunna avsÀga sig revision men nystartade smÄ aktiebolag kan avsÀga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen Àr Ànnu sÄ ny att det Àr för tidigt att se andra effekter av den. I den hÀr studien fokuseras pÄ nÄgra olika revisorers förvÀntningar och förestÀllningar om hur frivillig revision kommer att pÄverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur nÄgra revisorer, tvÄ auktoriserade och en godkÀnd tror att frivillig revision kommer att pÄverka deras arbete och deras relation till kunder som Àr smÄföretagare.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som gÄr under den frivilliga revisionen. Vi vill Àven undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande mÀrkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen Àr sorterad i tvÄ delar, först en teoridel med tvÄ vetenskapliga teorier och sedan en referensram. UtifrÄn metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Uppsatsen syftar till att jÀmföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. BÄda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mÄl om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal bestÄr till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande mÀn. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbÀttrar hÀlsan, samt ökar jÀmstÀlldheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frÄgan om arbetstidsförkortning, dÀr Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under vÄren 2006 slopade kravet pÄ sextimmarsdag..

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

År 2010 infördes en ny lag dĂ€r de smĂ„ aktiebolagen inte lĂ€ngre behöver anvĂ€nda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision dĂ„ verksamheten inte fĂ„r överstiga tvĂ„ av dessa tre grĂ€nsvĂ€rden;1 - 3 anstĂ€lldaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsĂ€ttningSyftet med studien Ă€r att noga undersöka vilka faktorer som Ă€r avgörande nĂ€r smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att avskaffa eller behĂ„lla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omstĂ€ndigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behĂ„lla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyrĂ„er. Jag har endast anvĂ€nt mig av primĂ€rdata. Mina primĂ€rdata Ă€r de kvalitativa intervjuerna med bolagsĂ€garna och revisionsbyrĂ„erna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att anvĂ€nda mig av kvalitativa intervjuer som metod.

Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten attpÄverka revisorer? Kommer efterfrÄgan pÄ revision att förÀndrasoch kommer nÄgra alternativa redovisnings- och revisionstjÀnsteratt uppkomma?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisorer anser sig pÄverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen Àr att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. MÄnga företag kommer att vÀlja revision pÄ frivillig basis. Avskaffandets övergÄngsperiod kommer att vara turbulent.

Genom personliga intervjuer med revisorer, smÄföretagare, banktjÀnstemÀn och en redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och revisorer har för betydelse för smÄföretag..

Syfte: Att undersöka om direktivet lÀgger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen Àr deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillÀmpats. En dokumentstudie har genomförts av rÀttsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillÀmpats, eftersom att den Àr mer flexibel samtidigt som fokus vilar pÄ att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgÄr frÄn teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssÀtt.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.