Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Examensarbetet har syftat till att ta fram ett koncept för en fyrhjuling för Saab att köra pÄ allmÀn vÀg. Projektet har drivits i samarbete med Caran och Saab Automobile.Arbetet har dessutom varit ett unikt samarbete med tvÄ andra examensarbeten frÄn andra högskolor som behandlat konstruktion och brukar- och marknadsanalys för fyrhjulingen.Konceptet Àr en miljövÀnlig hybridfyrhjuling som gÄr att lÀgga ner i kurvorna..

I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.

Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihÀrdigt problem för sÄvÀl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i tvÄ faser, det första och det andra kriget. VÄra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gÀllande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgÄng dÀr vÄr hypotes grundar sig pÄ att det Àr ledande, centrala individer pÄ vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De tvÄ ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Denna studie undersöker om det finns nÄgon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begÄr brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks Àr skillnader i spÀnningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat frÄn sjÀlvskattningsformulÀr har jÀmförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning dÄ det finns inte nÄgon skillnad i grad av sjÀlvskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gÀllande matematik i andraskolÀmnen. FrÄgor vi stÀllt Àr om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolÀmnen förbÄde sig sjÀlva och eleverna och om de matematikansvariga lÀrarna Àr mer drivande i att hamatematik i andra skolÀmnen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De Ätta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med Ärskurserna 1-6 och arbetar pÄ treolika skolor.Resultaten i vÄr undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolÀmnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal Àr det allrabÀst och enklast att integrera sÀger de vidare.

I examensarbetet har syftet varit att jag skulle lÀra mig mer om att skriva lÄtar till andra artister, och samtidigt undersöka om mitt lÄtskapande ser annorlunda ut nÀr jag gör det, jÀmfört med nÀr jag skriver till mig sjÀlv som artist. Slutresultatet av den konstnÀrliga delen blev fyra lÄtar inom den kommersiella popgenren. NÀr jag skrev musiken valde jag artist till tvÄ av lÄtarna innan jag började skapandet, och till de tvÄ andra valdes artist i ett senare skede. Jag diskuterade sedan om och hur valen kan ha pÄverkat lÄtarna. I arbetet framkom att musiken förhÄllandevis lÀtt blev en kopia av artistens tidigare lÄtar nÀr artist valdes innan skapandet, jÀmfört med om valet av artist kom senare i processen.

VÄr uppsats ger inblick i hur nÄgra förskollÀrare, lÀrare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att frÀmja elevers sprÄkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra sprÄklekar. Vi har besökt tvÄ skolor, en mÄngkulturell och en icke mÄngkulturell skola. I undersökningen har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att frÀmja den sprÄkliga medvetenheten med hjÀlp av rim, ramsor och andra sprÄklekar.