Vissa ungdomar utmÀrks av att de utsÀtter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmÀrks av att de utsÀtts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmÀrks av att de bÄde utsÀtter andra för hostilitet och utsÀtts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

Syftet med denna studie har varit att jÀmföra val och uppbyggnad av nyckeltal mellan Specialfastigheter Sverige AB och andra fastighetsbolag, för att finna eventuella förbÀttringsförslag.Studien har frÀmst baserats pÄ företagens Ärsredovisningar, dÀr komplettering har gjorts genom kontakt med personer pÄ företagen. Utformningen av referensramen grundar sig pÄ böcker och artiklar inom nyckeltalsomrÄdet samt fastighetsbranschen.Det har visat sig att Specialfastigheters val och berÀkningar av nyckeltal skiljer sig mot andra fastighetsbolag. Skillnaderna Àr dock ej markanta. FörbÀttringar som kan göras Àr att reducera antalet nyckeltal samt att införa kompletta berÀkningar och utökade definitioner av dessa. Viss justering av berÀkningarna kan Àven göras för att bÀttre stÀmma överens med andra fastighetsbolag..

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi ? Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 högskolepoÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö.

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys granska ett antal lÀroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att dÀrigenom utforska i vilken mÄn ett interkulturellt synsÀtt kommer till uttryck i dessa lÀroböcker. Slutsatserna som dras utifrÄn studien visar att ett interkulturellt synsÀtt betonar ett dynamiskt möte, dÀr mötet leder till en djupare förstÄelse av sig sjÀlv och andra. För att mötet skall vara framgÄngsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av lÀroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga vÀrlden, Àr konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.

RennÀrningen bedrivs idag pÄ ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvÀndare pÄ dessa marker har under Ären uppstÄtt och ett behov av en kunskapsbaserad dialog vÀxte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget Àr Renbruksplaner (RBP), rennÀringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennÀringen. Skogsstyrelsen har Àven tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan anvÀndas vid samrÄd.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Reumatoid Artrit Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom dÀr lederna blir ömma, svullna och stela. Andra symtom som deltagarna kan uppleva Àr trötthet och orkeslöshet. Dessa symtom kan pÄverka delaktigheten i aktiviteter i det dagliga livet sÄsom personlig vÄrd, skötsel av hemmet, arbete och fritid. MÀnniskan Àr en social varelse som Àr beroende av sociala relationer hela livet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med Reumatoid Artrit upplever sin delaktighet med andra pÄ sin fritid.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollÀrare gÄr tillvÀga för att hjÀlpa barnen, i relation till professionalism. Jag har ocksÄ valt att undersöka stödet förskollÀrare fÄr frÄn andra professionella. Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollÀrare för att fÄ fram hur deras arbetssÀtt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollÀrares olika syn pÄ diagnos, att de hjÀlper barn bÄde pÄ egen hand och med hjÀlp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. FörskollÀrare beskriver Àven sin professionella roll och ansvar utifrÄn barnperspektiv och relation till förÀldrar.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Den hÀr uppsatsen behandlar ett konstnÀrligt projekt dÀr fem lÄtar inom rockgenren skrivits och spelats in av en och samma person. Syftet Àr att utvecklas pÄ sitt huvudinstrument, i det hÀr fallet trumset, genom att spela in lÄtarna och spela samtliga instrument sjÀlv. Undersökningen fokuserar pÄ varför man kan ha nytta av att bemÀstra andra instrument för att bÀttre förstÄ sitt eget. Loggbok har förts under hela processen för att kunna kartlÀgga vad som lett fram till nya upptÀckter och insikter.MÄnga duktiga musiker har det gemensamt att de bemÀstrar fler Àn ett instrument. Att gÄ in i de andra ensemblemusikernas roller ger individen en bredare koll pÄ helheten.

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in nÀr flickor vÀljer att spela trombon, vad de fÄr för reaktioner dÄ de berÀttar om sitt instrumentval, vad som motiverar de att fortsÀtta spela samt om de sjÀlva uppfattar att det finns en genusaspekt i instrumentvalet. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer pÄ sju trombonspelande flickor i olika Äldrar. Huvudresultatet Àr att valet av trombon var starkt pÄverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, dÀr intresse vÀcktes för dess sÀrskilda spelsÀtt och konstruktion som var sÄ olik andra blÄsinstrument, sÄ som trumpet, horn och klarinett. Andra faktorer som pÄverkade instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att fÄ spela trombon tillsammans med andra sporrar flickorna till att fortsÀtta och ju lÀngre ner i informanternas Älder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande flickor Àr..

Med bakgrund mot den ökade penningutlÄningen och nya tekniken har det för denna uppsats varit intressant att undersöka den nya typen av kredit, SMS-lÄn. Detta Àr en relativt ny kredit pÄ marknaden och krediten Àr synnerligen samhÀllsdebatterad. FrÄgor som diskuteras Àr om SMS-lÄn Àr en skuldfÀlla och om den Àr en ockerliknande kredit. DÀrför Àr det intressant huruvida den Àr lik andra krediter pÄ den svenska kreditmarknaden eller om den Àr sÄ pass extrem att den inte gÄr att passa in i ett mönster som generellt skulle gestalta alla typer av krediter. Syftet Àr att undersöka om SMS-lÄnen avviker frÄn andra krediters utformning och beteende.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.