Sök:

Hur står det till med tron?

En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.


Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen. Jag ville att det skulle vara skrifter som dels har ho?g igenka?nningsfaktor och dels har ett historiskt arv som va?ger tungt. I mitt val av informanter satte jag kriteriet att det skulle vara ansta?llda som ansvarar fo?r undervisning, fo?rkunnelse och mission i fo?rsamlingarna och da?rmed a?r de som i huvudsak mo?ter medlemmarna i samtal om Gud. Som sto?d i min tolkning av vilka gudsbilder som beka?nnelseskrifterna samt kyrkoordningen ger uttryck fo?r anva?nde jag mig av ett antal skrifter ur en skriftserie om Svenska kyrkans beka?nnelsefra?ga som pa? olika sa?tt beskriver, tolkar och resonerar kring de texter som jag sja?lv valt att studera.I min analys av Svenska kyrkans gudsbilder utifra?n valda beka?nnelsedokument har jag kommit fram till att dokumenten sa?llan anva?nder sig av samma beskrivande ord. De dokument som go?r detta mest frekvent a?r den apostoliska och den nicenska trosbeka?nnelsen. Det har dock inte varit ett hinder i min analys att dokumenten i stort saknar gemensamma na?mnare. Da? beskrivningarna inte motsa?tter sig varandra har det snarare givit de uttolkade gudsbilderna sa? va?l djup som bredd. Jag fann i min analys att Svenska kyrkan tror pa? en Gud som a?r treenig. Jag konstaterade ocksa? att den treenige guden a?r skapare, fo?rsonare och livgivare, na?got jag valt att kalla fo?r ?grundla?ggande fo?resta?llningar?, d.v.s. de fo?resta?llningar som i na?gon ma?n ga?r igen i flera av dokumenten som jag analyserat. Vidare har jag konstaterat att Svenska kyrkan ocksa? representerar en ma?ngd sekunda?ra fo?resta?llningar som jag menar fungerar som komplement till grundfo?resta?llningarna.I analysen av mina informanters svar konstaterade jag att de delar Svenska kyrkans grundfo?resta?llningar om Guds treenighet och treenighetens egenskaper. Ga?llandeinformanternas sekunda?ra fo?resta?llningar sa? skiljde de sig i spra?kbruk fra?n Svenska kyrkans gudsbilder, men jag sa?g a?nda? att det fanns ma?nga gemensamma na?mnare, a?ven om det ocksa? fanns viss diskrepans. I denna del av analysen a?terkopplade jag till spra?kets begra?nsningar och utmaningar. Dels uppsta?r problematik na?r jag tolkar informanternas svar eftersom vi har olika referensramar i fo?rha?llande till de begrepp vi anva?nder, d.v.s. na?r jag talar om Gud sa? fo?resta?ller jag mig de egenskaper jag kopplar till Gud, medan informanten kan fo?resta?lla sig andra egenskaper a?n jag. Dels uppsta?r problematik att med begra?nsade medel, sa? som spra?ket, fo?rso?ka fo?rklara och beskriva en Gud som de flesta informanterna upplever som obegra?nsad. Som jag redogjorde fo?r i kapitel 1.6 har jag genomga?ende i min studie tvingats fo?rha?lla mig till just spra?kets begra?nsningar i fo?rha?llande till fo?resta?llningarna om Gud och konstaterade inledningsvis att sa? va?l informanter som andra forskare pa? ma?nga olika sa?tt sa?tter ord pa? och fo?rklarar denna problematik att tala om na?gon/ na?got som man uppfattar som obegra?nsat na?r spra?ket och man sja?lv a?r begra?nsad.Jag konstaterade ocksa? att informanternas gudsbilder sta?r i viss diskrepans med Svenska kyrkans gudsbilder, men att denna framfo?r allt ligger pa? individuell niva?. Den enda gemensamma diskrepans som jag fann i min analys var att informanterna inte ger uttryck fo?r att dela Svenska kyrkans uppfattning att Gud a?r sa? va?l ett offer som en domare.Min inledande hypotes och fo?resta?llning, att det skulle finnas diskrepans mellan personliga gudsbilder och de gudsbilder som organisationen i ovan na?mnda skrifter representerar visade sig vara delvis riktig, men inte i den utstra?ckning som jag hade fo?rva?ntat mig. Det jag a?nda? konstaterat a?r att det i denna studie a?r pedagogernas gudsbilder som i sto?rsta utstra?ckning skiljer sig fra?n Svenska kyrkans gudsbilder men att det finns vissa skillnader a?ven i pra?sternas och diakonernas gudsbilder. Det jag ocksa? har kommit fram till a?r att skillnaderna framfo?r allt ligger i med vilka ord man beskriver Guds olika egenskaper och i att vissa egenskaper utela?mnas. 

Författare

Minna Maksimov

Lärosäte och institution

Uppsala universitet/Teologiska institutionen

Nivå:

"Magisteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla magisterexamen.

Läs mer..