Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, Är 4-6, pÄ ett varierande och verklighetsnÀra sÀtt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrÄn litteraturstudien samt Internet och grundidéer frÄn praktiktid..

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med vÄra egna tankar och idéer om sjÀlvförtroende i matematik. Vi har i sammanstÀllningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss pÄ svensk forskning.Det har visat sig att svagt sjÀlvförtroende i matematik pÄverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och förÀldrar med negativ instÀllning till matematik har visat sig ha en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvförtroendet i matematik. Elever som kommer frÄn hem med arbetare och smÄföretagare har visat sig ha sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn elever som kommer frÄn hem med högre tjÀnstemÀn och storföretagare. Det har Àven visat sig att flickor har sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn pojkar.

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

Syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig pÄ vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebÀr samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen Àr kvalitativ och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar pÄ att pedagoger ser matematik som nÄgot mer Àn rÀkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen pÄ ett meningsfullt sÀtt och matematik för de yngsta barnen innebÀr först och frÀmst vardagsrelaterade begrepp.

Denna uppsats presenterar en underso?kning av Va?rdfo?rbundets medlemmars insta?llning till na?tjournal. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete.En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Underso?kningen presenterar relationen utifra?n medlemmarnas la?nstillho?righet.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Det hÀr arbetet syftar till att försöka ge en bild av lÀrarens syn pÄ Àmnesintegrering mellan Àmnena trÀslöjd och matematik. Min vision Àr att slöjdÀmnet ska kunna integreras mer bland andra skolÀmnen Àn det görs i dag..