Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn pÄ deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i Ärskurs fem har utförts för att fÄ en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn pÄ grupparbete och anser sig sjÀlva vilja vara delaktiga vid grupparbeten i matematik. Det framkommer dÀremot att det finns faktorer som eleverna tycker pÄverkar deras delaktighet, sÄsom uppgiftens utformning, gruppsammansÀttning och kommunikationssvÄrigheter. Eleverna har Àven svarat pÄ hur de arbetar för att inkludera andra i arbetet och visar pÄ att de har en vilja att fÄ sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan betyget i Àmnena modersmÄl och svenska som andrasprÄk och betyget i Àmnet matematik som elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens Àmnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda pÄ vilket betyg som fyra avgÄngsklasser i Äk 9 i en skola i vÀstra Sverige hade i Àmnena modersmÄl, svenska som andrasprÄk och matematik, och om dessa hade fÄtt studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag berÀknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Min undersökning inriktar sig pÄ elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bÀsta som kan göras för att fler skall fÄ godkÀnt betyg i matematik. Undersökningen försöker ocksÄ klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med tvÄ elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med rÀkning, genomgÄng pÄ tavlan och prov. Eleverna ansÄg att matematik som Àmne var intressant och mycket viktigt.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med mitt arbete var att undersöka nÄgra erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par Är i skolan och pedagogernas syn pÄ hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i Är 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att lÀraren Àr den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lÀra matematik..

Syftet med undersökningen Àr att ÄskÄdliggöra hur gymnasielÀrare i matematik samtycker nÄgra utvalda förÀndringar i gymnasiereformen Gy 2011, frÀmst i förhÄllande till kursen Matematik 1.Vi har undersökt detta genom intervjuer med sex matematiklÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i Uppsala. Tanken med undersökningen Àr inte att svara pÄ frÄgan hur den svenska lÀrarkÄren tÀnker kring dessa förÀndringar, utan att fÄ fram en mÀngd olika Äsikter och tankar för att belysa hur det kan se ut. Detta hoppas vi kan fungera som ett avstamp inför framtida forskning. Det framkommer i studien att lÀrarnas Äsikter gÄr isÀr bÄde sinsemellan och mellan lÀrare och Skolverket och regeringen, men att man Àven samtycker pÄ flera punkter bland de förÀndringar som gjorts i Gy 2011..

Den allmÀnna uppfattningen Àr att dyslexi inte ger svÄrigheter i matematiken, men samtidigt sÀger viss forskning att det finns dyslexirelaterade svÄrigheter som pÄverkar matematiken. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur dyslexin pÄverkar matematikinlÀrningen. De frÄgor denna studie söker svaret pÄ Àr vilka svÄrigheter som kan identifieras i dyslektikers, som Àr normalpresterande i matematiks, utsagor att de har eller har haft? Och pÄ vilket sÀtt Àr informanterna lika respektive olika nÀr det gÀller deras dyslexirelaterade svÄrigheter i matematik? Detta studeras genom att intervjua 9 dyslektiker som Àr normalpresterande i matematik. Under studiens gÄng anvÀndes en egen teori dÀr olika dyslexirelaterade svÄrigheter i matematik frÄn forskning, sammanfattades.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Entreprenöriellt lÀrande (EL) Àr en pedagogisk form baserad pÄ bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mÀngd skolor i Sverige pÄ senare Är. Eftersom EL innebÀr en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikÀmnet i lÀngden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lÀrandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjÀlp av en grupp lÀrares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklÀrarna pÄ John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkÀt med öppna frÄgor Àmnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.