The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur mÄnga elever i skolÄr Ätta och nio i tre SkÄnekommuner som har sÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebÀr att de inte uppnÄr nivÄn godkÀnd endast i Àmnet matematik. Dessutom Àr syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för nÄgra av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhÄllande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÄ jag intervjuat tio SUM-elever i skolÄr nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lÀgre andel elever som ej Àr godkÀnda i matematik Àn sÄvÀl SkÄne lÀn som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolÄr nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nÀtverk ligger bakom de problem som orsakat deras lÄga resultat i matematik..

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

UtifrĂ„n nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstĂ„tt. Studien Ă€r en kort undersökning av Ă€mnesintegreringen mellan matematik och trĂ€- och metallslöjd med fokus pĂ„ geometri i grundskolans senare Ă„r. Med stöd av bĂ„de lĂ€roplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Ă€mnesintegrering dĂ€remellan. Även fördelar och nackdelar med ett Ă€mnesövergripande arbete av matematik och trĂ€- och metallslöjd utifrĂ„n lĂ€rar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklĂ€rare med olika Ă€mneskombinationer i grundskolans senare Ă„r samt nio elever i Ă„rskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn pÄ deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i Ärskurs fem har utförts för att fÄ en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn pÄ grupparbete och anser sig sjÀlva vilja vara delaktiga vid grupparbeten i matematik. Det framkommer dÀremot att det finns faktorer som eleverna tycker pÄverkar deras delaktighet, sÄsom uppgiftens utformning, gruppsammansÀttning och kommunikationssvÄrigheter. Eleverna har Àven svarat pÄ hur de arbetar för att inkludera andra i arbetet och visar pÄ att de har en vilja att fÄ sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan betyget i Àmnena modersmÄl och svenska som andrasprÄk och betyget i Àmnet matematik som elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens Àmnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda pÄ vilket betyg som fyra avgÄngsklasser i Äk 9 i en skola i vÀstra Sverige hade i Àmnena modersmÄl, svenska som andrasprÄk och matematik, och om dessa hade fÄtt studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag berÀknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Min undersökning inriktar sig pÄ elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bÀsta som kan göras för att fler skall fÄ godkÀnt betyg i matematik. Undersökningen försöker ocksÄ klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med tvÄ elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med rÀkning, genomgÄng pÄ tavlan och prov. Eleverna ansÄg att matematik som Àmne var intressant och mycket viktigt.